Janne och jonny

Janne och jonny har varit hemma hos mig och per för att göra middag till oss, för att det är synd om mig eftersom jag är skadad. För att förtjäna den maten som vi bjöds på hade det nog egentligen krävts mer än ett korsband men både jag och per är glada över att vi kunde lura snälla människor på deras empati för DEN MATEN säger jag bara. Funderar nu på allvar över om jag ska skära av mig ett par fingrar för att få dem att "rycka ut" igen.
Efter ca. 7 minuter i köket frågar jonna om vi har kökshandduk ngnstans. Hm..jag letar lite men ser att vår enda handduk tydligen ligger i tvätten så jag skriker tillbaka; "nää, kökshanddukarna är tyvärr i tvätten."
2 minuter senare: Har ni rivjärn? Hm..rivjärn? jag troooor att vi har det ngnstans. Hm..
Sen håller det på sådär. Det är inga avancerade saker de ropar efter. "har ni the-sil?" hm..jag vet att vi har lösthe men nä, sil har vi nog inte".  Vi HAR inga köksredskap. Vi har kniv, korköppnare, en risslev och en lös-kork som man sätter i en öppnad vinflaska. Ja just ja, vi har två stycken potatisskalare också. Det är ju helt sjukt.
Nu när de har gått står per i köket med ångest: Va Faaan LISA!! Det här är ju så j-a dåligt, vi har inga köksredskap!!! Vi är dåliga människor! Jag får ingest. På allvar. Vi är så dåliga människor.

Jag: Men ta det lugnt, det gör oss inte till dåliga människor per. Det drabbar ju ingen annan än oss själva.
Per: MEN idag drabbade det ju dem! Det drabbade dem!
Jag: iofs sant. men i vanliga fall drabbar det bara oss.

sorry att det har dröjt

Jag har haft fullt upp idag, fantastiskt. Här kommer en sammanfattning i bilder...
2 timmar träning hos sjukgymnasten:
Knät var inte ruttet :-)
En sväng på stan och lämnade tillbaka den här som jag köpte igår, satt så konstigt...hittade inget att ersätta den med heller, lite beigt för det var en jädra massa kryckohoppande för ingenting.



Blev bjuden på grymma tiramisun och pastan i mitt eget hem, mer info kommer..

Världens finaste Camilla kommer förbi med jordens skiva som hon har fixat, sjukt bra låtar och hon har t.o.m. gjort ett eget texthäfte till. Hur omtänksamma kan människor bli? galet...



och nu ligger jag i soffan med kyla ! Förväntar mig inga mer sympatier efter den här dagen:-)

en rutten knäskål, joman tackar...

Imorrn ska jag plocka stygnen på knät. Känns spännande att få se vad det är som finns därunder stora plåstret. Jag har svettats en del under de senaste två veckorna så jag har inga förväntningar på att det som finns där under ska vara någonting i närheten av fräscht. Tvärtom kommer jag nog känna mig ganska nöjd om inte hela knäskålen är på väg att ruttna bort. Jenny tyckte att jag skulle ta av det ikväll så att de kunde få se redan nu hur resterna av mitt högerknä såg ut. "det är ju ändå bara 13 timmar kvar , säg att det gick upp i duschen". Jag bedömde att det var risky med tanke på att ett ruttet knä utan plåsterlapp troligtvis behöver någon form av rengöring som jag inte är kapabel att ge. Lägger upp en bild på det äckliga, söndertrasade knät imorrn.... sleep tight fuckers och tack för att ni är inne och läser och kommenterar!!!

en underbar kväll

En underbar kväll avslutar dagen som hamnar i högen med andra väldigt bra dagar. Sköna människor på besök,skratta skratta, laga mat, äta mat, kolla fotboll, kommentera allt utom spelet och skratta lite mer. Så kommer adam och toppar hela kvällen med att ge mig ett eget paninialbum. Vad mer kan man önska sig? det skulle vara att spela fotboll på valhalla, att lira kvadde eller inläggsövning. Snart så. Ska bara kämpa lite till...

ännu en bra dag...

Torbjörns viggo hängde också på kansliet fast han var inte lika nöjd
Idag hade jag träning på ifk-kliniken kl.08 och sen tog jag bilen ner till valhalla för att titta på när de andra tränade. Lite häng på kansliet, lunch med några i laget, tandläkarbesök, intensivt kryckhoppande på stan och nu VM i soffan och lyfta benet med vikt och jag lägger den här dagen i högen med andra bra dagar.

dagens "man vet att man är på väg att bi mindre handikappad..."

Ni som följer mig vet att jag kan vara en smula disträ men idag tog jag ändå priset.
När vi hade käkat lunch på stan  skulle jag testa att köra bil för första gången efter operationen. Reser mig från bordet och börjar gå mot bilen, när jag har kommit halvägs får jag den här "jag har glömt något-känslan". Tittar mot bordet där vi satt, scannar som jag brukar, ingen mobil eller plånbok kvar, nyckeln i fickan. Men vad står där lutade mot en stol? KRYCKORNA! jag visste väl att det var nåt. Går tillbaka och skrattar mot de som sitter vid bordet bredvid,
- "haha, jag glömde viss de här". Hoppar tillbaka till bilen men känner mig lite löjlig över att jag plötsligt måste hoppa när jag gick relativt obehindrat utan kryckorna 10 sekunder tidigare, öppnar bilen, kastar in kryckorna på passagerarsidan och kör iväg.

patient vänskap

När man är hos sjukgymnasten boundar man med de andra patienterna. Eftersom det är mitt fjärde rehabår så börjar jag lära mig de social reglerna:
* Även fast vi är svenskar som helst inte säger hej till någon, inte ens vår egen granne så är det helt accepterat att heja på folk hos sjukgymnasten. Här kan man t.o.m. nicka hej till en person som man aldrig har träffat. Sjukt va? Slutsats: Bara När man är full och när man kör rehab pratar man med folk man inte känner. (Gäller såklart inte Om man är Göteborgare, då kan man tjöööta med vemsomhelst om ingenting vartsomhelst).
*Man är extra artig hos sjukgymnasten. Om någon jeppe står 10 meter från en maskin och uppenbarligen inte har en tanke på att använda den maskinen så frågar man ändå : använder du den här eller kan jag köra? varpå jeppen svarar: nejnej, för all del, jag är klar, det är bara att köra!
*Man ska helst sucka när man är hos sjukgymnasten. Sucka och säga "ja då var man här igen..puh va jobbigt". Detta ska man säga även fast man älskar att gå dit och även om det är det mest meningsfulla man gör under hela den dagen. Gör man det så får man snabbt medhåll från minst ett par andra patienter och sucken sprids som en löpeld över träningssalen. Den här regeln brukar jag strunta i. Jag brukar köra tvärtom vilket resulterar i att folk blir konfunderade och tittar konstigt på en.
*Det är en tävling mellan patienter som har opererats för samma skada. Det här är nog egentligen ingen regel utan något som jag själv har kommit på i mitt huvud. Jag går och tittar på folk och tänker "han har tagit stygnen men går ändå taskigt, honom kan jag fan komma ikapp!" Sen ler jag ett hej samtidigt som jag tänker "jag kommer jaga dig din j-el, jag kommer komma ikapp dig och göra mos av dig, watch your back fucker!!! För mig är det en tävling iallafall. Jag känner mig som när man spelar fotbollstennis "bara på skoj, utan att tävla" och samtidigt räknar i huvudet utan att säga något. Sen när man har spelat klart säger man lite tyst: "23-17" till mig. Och den andra säger: Vad sa du? :äh, ingenting.

briggen

Efter mitt rehabpass kom per och hämtade och körde till briggen för en fika. Briggen is the shit och en latte+ macka var precis vad jag behövde för att glida vidare på den sköna känslan som jag hade efter träningen. Ja men allt bara känns så bra nu.

good times!

Var låg förra veckan, idag inser jag att det berodde på att jag inte kunde göra ngn organiserad träning. Flöt runt hemma och gjorde hemmaträningen men den känns inte som om det är så mkt värd. Idag var hos sjukgymnasten och körde i 1 timme och 45 minuter och nu känns allt genast mycket bättre. Det känns tryggt att komma dit och varje  stegring känns grymt rolig. Jag behöver den här "meningen med livet" helt enkelt. I samma stund som jag insåg sambandet mellan ett lyckligt liv och rehabträning hos sjukgymnasten såg jag till att boka upp mig på rehab varje dag den här veckan. Skönt, äntligen kan man få rutin på det.

glad jag blev me..

det blev bara 1-1 idag. Kändes orättvist och j-igt trist. Vi skapade mycket men det var som om det var gladpack som täckte hela målet, den ville liksom inte in. Jag är fantastiskt glad över att jag åkte med. Den här dagen med laget vs 12 timmar ensam i lägenheten 23-0. Life is good to me.
Tröjan som ni ser på bilden låg och väntade på mig när jag kom hem från landet igår. Skickad från kära ingvild i Lyon. Hon vet hur hon ska inspirera den där ingvild, så j-a gullig. Tröjan är svinsnygg också, ny favorit.

här streamas det och grejas...

jorå vi håller på och streamar här på bussen. KÄnns helt overkligt att jag har det som behövs för att streama men så är det tydligen.

så nära...

SÅ nära men ändå så långt ifrån.

hänga med laget

helgen har varit tung och motivationen till att umgås har sviktat. Körde ett bra pass överkropp och vänsterben igår+ vanliga dagliga korbandsrehaben och vaknade idag med en bra känsla. Bestämde mig för att åka med bussen till bortamatchen mot kristianststad, det här laget get mig så mkt så jag tror det är hälsosamt istället för att bura in sig i lägenheten. Än så länge är jag grymt nöjd med beslutet. Jobbar på mitt projekt i bussen.

blöder överallt

Hjärtat blöder, knät blöder, tummen blöder efter jagandet av getingen, visdomstanden blöder så fort jag borstar tänderna och nu precis bet jag mig så hårt i tungan att det lät "knak" och nu blöder den också. Väntar på mensen, den bör väl komma snart.

midsommar

Midsommar på landet med fint väder, fantastisk mat och trevliga människor. Jag kan liksom inte dras med, ingenting känns kul. Sitter uppe i soffan och kollar VM. VM är min räddning för att det ska vara "godkänt" att sitta uppe i mörkret, hade känts beigt om jag hade suttit häruppe och glott text-tv eller nån gammal film som jag har sett 27 ggr. Hade känts lite roligt att trycka i sig hela godisskålen men det vill jag inte heller jag är skadad och inaktiv.
Man väljer sitt tillstånd sägs det. Hoppas jag kan börja välja ett annat snart.

syrrans uppgift



Titta va duktigt hon jobbar!
Syrrans uppgift: städa bland videobanden så att det ser trevligt ut när folk ska komma upp och titta på fotboll.  Min uppgift: fotografera syrran när hon städar och kasta kommentarer som: "det vore ju kul att ha alla banden i bokstavsordning"... Syrran är irriterad: "KÄnns som att du ibland är väldigt handikappad och sen plötsligt inte är nå handikappad alls. Jag har sett igenom dig, be nice or I go and tell mum and dad. Tror det är läge för mig att ligga lite lågt några timmar. Ja om man nu kan ligga lägre än vad jag redan gör.

redan hjälte

jag har bara varit här i några timmar+ en natt och är redan hela familjens hjälte. Inte för att jag har hjälpt till med några förberedelser inför midsommar och inte för att jag kommer kunna göra det (skadad, remember?) utan för att jag tog hand om en bålgeting. Jag har inga problem med småkryp, kan hålla spindlar och maskar och allt sånt där men jag är totalt hysteriskt rädd för bålgetingar insåg jag imorse. Nu har jag iaf lyckats ge den en smäll så den somnade in och familjen är räddad från plötslig getingdöd. Dessutom hade jag sinnesnärvaro nog att fotografera. Jag är ju otrolig. Grattis familjen till att ni har mig!

diskussion på landet...




Syrran:
mamma, rasse säger alltid att jag har sne mun, har jag det?
mamma: nää, sne mun? nej det har du verkligen inte.
Syrran: Flera gånger när vi har suttit i bilen och han har sett mig i backspegeln har han sagt: Nu ser man verkligen hur sne din mun är igen.
mamma: Men är det alltid i bilen så är det ju säkert bakspegeln som är sne.

ny grej hos oak family

En ny grej på landet stjäl uppmärksamheten tillsammans med VM fotbollen. Nu syns det väl kanske inte sådär jättejättebra på bilden men det är en fågelholk med filmkamera i , kameran är kopplad direkt till TVn. Faktiskt riktigt kul. Så vi kan sitta och kolla på tv när fågelmorsan kommer med käk och ungarna skriker och gapar sen kan vi samtidigt göra samma sak härhemma i vårt eget hus, skrika och gapa när morsan kommer med mat. Det är inte jättekul att maratonkolla på holken men som syrran sa: då skulle du vart här när det bara var ägg i holken, DÅ var det segt att sitta och titta.

SÅ TRÖTT PÅ DET HÄR NU!

Alltså den här lilla resan från göteborg till enköping tar priset. Hela jag skriker Handikappad ändå visar folk ingen hänsyn.  Jag med tyngsta väskan i hela världen och till det kryckor skall hoppa från bilen till tåget. Det känns ändå överkomligt. Hoppas jag har plats i vagn 1, pallar inte att hoppa mer än en vagn . Nähä, vagn 13 hade jag tydligen. Vagn 13, ett tåg har väl bara 6-7 vagnar? nej, inte det här för det är två tåg som de har satt ihop, så himla praktiskt. Hoppar under tidspress och därför ganska snabbt hela vägen till min vagn. Ramlar ihop i ett säte och då känner jag av att jag har svinont i tanden och i huvet. Skitvisdomstand som är på gång upp och jordens tandvärk, kanon. Knät börjar hojta om att det nu behöver vila, helst utsträckt efter hoppbelastningen. Perfekt. Inser snabbt att tåget som jag trodde skulle ta mig till enköping bara går till sthlm, där måste jag byta och jag har 18 minuter på mig. 18 minuter med den väskan, från ena sidan centralen till den andra och för fjärde gången idag får jag upp tanken "det här kommer inte att gå". Guld-brorsan ringer och säger att han kan komma ner till centralen och bära min väska från ena spåret till det andra, tack vare det hinner jag precis. På tåg två har jag tydligen bokat biljett utan garanterad sittplats. Jag och 400 andra som var på plats före mig eftersom

 




Alltså den här lilla resan från göteborg till enköping tar priset. Hela jag skriker Handikappad ändå visar folk ingen hänsyn.  Jag med tyngsta väskan i hela världen och till det kryckor skall hoppa från bilen till tåget. Det känns ändå överkomligt. Hoppas jag har plats i vagn 1, pallar inte att hoppa mer än en vagn . Nähä, vagn 13 hade jag tydligen. Vagn 13, ett tåg har väl bara 6-7 vagnar? nej, inte det här för det är två tåg som de har satt ihop, så himla praktiskt. Hoppar under tidspress och därför ganska snabbt hela vägen till min vagn.



Ramlar ihop i ett säte och då känner jag av att jag har svinont i tanden och i huvet.  Skitvisdomstand som är på gång upp och jordens tandvärk, kanon. Knät börjar hojta om att det nu behöver vila, helst utsträckt efter hoppbelastningen. Perfekt. Inser snabbt att tåget som jag trodde skulle ta mig till enköping bara går till sthlm, där måste jag byta och jag har 18 minuter på mig. 18 minuter med den väskan, från ena sidan centralen till den andra och för fjärde gången idag får jag upp tanken "det här kommer inte att gå". Guld-brorsan ringer och säger att han kan komma ner till centralen och bära min väska från ena spåret till det andra, tack vare det hinner jag precis. På tåg två har jag tydligen bokat biljett utan garanterad sittplats. Jag och 400 andra som var på plats före mig, ingen sugen på att lämna sin plats för en liten handikappad pojke, däremot kunde de säga till sina barn: gå ur vägen nu så att pojken kan hoppa förbi. Dramat slutar med att jag sätter mig i en gång med folk ståendes runtomkring, precis överallt. Sjukt skraj för att ngn skulle trampa fel och kliva på stygnen. Nu är jag iaf på landet. med familjen och uffis, Men JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ ATT VARA SKADAD!!!


inneboende

Efter morgonens rehabpass har jag varit inneboende. Stannat inne och kommer med största sannolikhet inte flytta mig härifrån förrän imorrnbitti när jag ska rehaba igen. Jag pysslar och fixar med knät , lyfter det och tränar det och sen meckar jag med mitt projekt som jag nog inte kommer kunna hålla hemligt så länge till eftersom jag är en sån som säger mycket rakt ut (thanks mum). Jag är omotiverad till att vara social med andra ord, det är inte direkt så att jag kommer få lårmuskeln tillbaka av att träffa andra människor.

Nu händer det grejer!

En vecka sen operation ganska precis just nu. Har varit hos sjukgymnasten idag och hör mig själv säga: "men fan va kul!!!!!! " När sjukgymnasten säger att vi kan sätta en vikt på benet så det blir mer motstånd när jag ska jobba med att lyfta det. Det kom från hjärtat och av bara farten, jag blev så entusiastisk av att få "stegra" träningen. Tycker det är ballt hur man anpassar sig, för tre veckor sen hade jag samla känsla när vi skulle spela 3-zoners på träning, nu får jag den av att lyfta 1 kilos vikter. Det är ballt. Gick igång lite på viktgrejen så jag frågade johan om jag kunde köra det här hela dagarna om jag hade en vikt hemma. Hela dagarna var inte okej men 4 ggr/dag 3x10. Har hittat en butik som säljer vikterna också, jag är tydligen inne i ett flow. Dessutom fick jag okej för att köra med strömapparaten på lårmuskeln, det fick man inte heller göra hela dagen men ett par gånger är lugnt. Ja, det är mycket glädje idag! Jag känner mig tacksam över mina sjukgymnaster, Karin är kanon och nu Johan som backup när Karin är iväg, ja det är guld..

mitt livs första eller kanske andra

jag har precis fått mitt livs första eller kanske andra goodibag! Alltså jag vet inte om ni hänger med här nu och hajar vad som håller på att hända men hur j-a bloggigt är inte det? a det är sjukt, sjukt är det. Nu fick jag det ju inte direkt hemskickat eller riktat till mig utan för att jag var på en sponsorgrej men ändå. Sen kanske man inte kan kalla det goodiebag när det är massa reklamprylar för företag som inte sysslar med den prylen som man får. När jag skriver nu inser jag att det här egentligen närmre de klistermärken man fick när man var liten och ringde runt till företag och frågade om man kunde få några reklamgrejer. Jaja, hursom, det var ett sånt himla bra innehåll i den här.
1) Neccessär som ni ser på bilden. Jag har ingen neccessär, jag har alltid bara kört fryspåse med min tandborste och ja min tandborste helt enkelt. Precis vad jag behövde. + att den är så stor att jag får plats med tandkräm Också!
2)Multiscarf. Den färgglada ni ser på bilden, preeeecis vad jag behöver när jag kutar i skogen i höst.
3) Biobiljetter. Hur bra är inte det liksom?
4) Vattenflaska, svettband, golfbollar+ ett arband som man ska ha när man löper med ett fack för ngt mindre, typ nyckel. Hur bra är inte det? Jag brkar iofs aldrig ta med mig nyckel när jag går utanför dörren men så innebär det å andra sidan att jag ofta blir utelåst så jag tror att det här armbandet med nyckelhållare kan gynna mig. Golfbollar har jag alltid tyckt varir roliga även fast jag inte spelar golf och vattenflaska, hörrni vem dricker inte vatten , well IIIII DO!!!
Ja det är helt galet det här. + att jag fick sympatier och glada tillrop, pratade med trevliga människor som gav energi. Vilken positiv kväll.

håller på ett projekt

Eftersom jag har varit väldigt bortkopplad från bloggen senaste 3 timmarna , det är ni inte vana vid va efter senaste veckans 24/7 uppdatering, 23 inlägg/ minut, så känner jag att jag måste komma med en förklaring. Eller det k'ner jag egentligen inte, mer att jag känner att jag vill komma på anledningar till att berätta vad jag gör. SÅ eftersom ni tjatar och tjatar så: Jag håller på med ett projekt idag. Coolt va? Svincoolt. Alla stora bloggare håller på med projekt + det känns väldigt bra att det inte är ett projekt som heter korsbandsrehab utan att det är ett riktigt litet , eget projekt. Så om det inte kommer så många uppdateringar idag så beror det med största sannolikhet på att jag pular med projektet. Bara så ni vet. Projektjobb. Så nu vet ni. Om ni undrar. Projekt.

losing my leg

jorå håller på och tappar lårmuskeln annars är allt bra tycker jag. Hej hej då lilla lårmuskel, hoppas du kommer tillbaka snart igen.

inspirerad

Idag kunde jag cykla utan smärta, grymt mycket skönare än tidigare "pass" på cykeln. Blev inspirerad. Har varit igång hela dagen, först kolla pers träning och göra lite benövningar och nu ikväll cykel och rörlighetsövningar för benet+överkropp. Gjorde chins med "död underkropp", svårt och man hajar att man använder hela kroppen i den övningen. När jag hade gjort tre stycken och vilade rusade pulsen upp i 181 = min maxpuls . Intressant kan jag tycka , att kroppen reagerar på det sättet. Men det är bra , då vet jag att den antagligen har fullt upp men att läka knät och att jag måste hitta en balans så jag inte tar kraft från läkningen.

bra tänk

vaknade imorse och kände att den här dagen tänker jag inte lämna lägenheten. Bra mentalt tänk, förutsätta att dagen kommer bli risig men det är lite så jag jobbar nuförtiden. Men så har jag per som är väldigt bra och som på ett smart sätt frågade om jag ville följa med till valhalla och "träna mentalt" genom att titta på hans träning. Han vet hur han ska fråga och bara sådär gick förmiddagen från att vara kass till riktigt bra. Fick energi av att andas valhalla luft och nu ska jag faktiskt ta mig ner till träningen för att köra överkropp när de andra spelar futebol.

inga kvicka rörelser



Jag har blivit tillsagd att inte göra några snabba rörelser med benet för att muskeln som de har tagit från är väldigt känslig för bristningar. Har varit skitduktig oh inte ens tagit av mig strumpan "explosivt" men så de två senaste nätterna har jag drömt att jag har spelat fotboll och skjutit allt jag kan med höger benet= kopplar på muskeln maximalt och sen vaknat av att det gör väldigt ont. Hoppas det inte har blivit ngn bristning, vet i fasen vad jag ska göra för att undvika den spänningen i sömnen, jag vaknar ju inte förrän jag redan har skjutit.

vilken pers

Har tagit en taxi till gymmet, försökt cykla och även om det var bland det mest påfrestande jag har gjort så gick det till slut att få runt pedalerna, verkligen obehag varje varv. Körde mina benövningar och sen lite överkropp och ett par övningar för vänsterbenet som ju är friskt och inte skall straffas för att det högra har varit ute och slirat. Mitt i alltihopa blev jag ledsen för att jag har gått från att springa runt som en galning till att ha problem med att lyfta benet på två veckor. Grät lite i smyg medan jag gjorde situps. Efter en timme på gymmet (allt tar ju sån tid när man ska förflytta sig med kryckor och ett skitben) var jag helt tom, ringde minitaxi som körde hem mig, hoppade till hemköp och handlade (trött som en liten fläck) hoppade upp för alla trapporna och nu äntligen i soffan med mangosmoothie och kyla på knät. Jag blir fascinerad av att såna här vardagsgrejer kan ta så otroligt mycket energi, tror på allvar att jag kommer sova tre timmar nu för att återhämta mig efter all action. Fy f-n va tråkigt det är.

Glömde en godbit

Ganska sent igår, ungefär i tid med tårtan så låg jag med fotbollsträningskläder och mitt vita bandage runt knät och såg väldigt sunkig ut i soffan. Jag blev så jädra sugen på tårtan och sa "men ååå chokladcrisp OCH bär!!! Per hörde du? Fy faaan va gott! Men vad gör de med allt som blir över? Hajar du de kommer käka resterna av tårtan till brunch imorrn? fy faaan va gott!!!!!!  Då började Per prata om hur de hade kommenterat mig om jag hade varit på bröllopsfesten.
Ja här ser vi då Lisa Ek , fotbollsspelare i Göteborg. Om ni lade märke till henne under middagen så såg ni att hon åt väldigt lite av maten. Nu ser vi henne vid desserten och då skrapar hon bildligt talat inte bara sin egen tallrik utan även sin bordsgrannes. Lisa gillar godsaker hon . Ja här ser ni henne igen, hon har spillt lite choklad på sin dräkt men det verkar inte bekomma henne det minsta. Sen gestaltar Per en person som är på jakt efter bröllopstårta och samtdigt glufsar i sig av desserten smackandes och lite som en gris.  Jag skrattade högt åt det här tills jag insåg att det var precis så jag hade sett ut om jag hade varit på bröllopet. "HÖRRNI, finns det något mer av den 250 kilos tårtan eller?

jag måste bara säga

Jag tycker det var roligt att de gifte sig. Jag tycker faktiskt det. De var ju skitgulliga och de är ju kära i varandra och allt sånt. Jag såg en hel del mellan alla vm-matcher igår och jag hittade några godbitar:
Först säpovakterna som kutade hela vägen brevid vagnen genom kortegen- BRA GJORT! Speciellt när löpsteget såg lite småtungt ut på vissa håll- Roligt att se och det måste ha varit askul för victoria och daniel som hela tiden såg de där fyra hänga utanför vagnen.  Sen fulligarv när de skulle bära Victorias släp uppför trappen och jag såg framför mig hur de råkade trampa på släpet så att hon liksom drogs ner för hela trappen. I slutet av kvällen när de hade fått upp en dessert till studion för provsmakning och Timell tryckte i sig värsta stora biten och Mark Levengood började skratta svinmycket för att han tyckte att det var så komiskt. "Tryckte du i dig hela?". Ja det var mina små godbitar från bröllopet.

pappa håller igång uffes tricks eller om det är tvärtom..

Vi har lärt uffe att göra ett trick där vi säger "Vart är eskil? (den gamla hunden) och då lägger sig uffe på rygg och spelar död. Ett roligt trick tycker vi. Fick nu rapport från syrran som är med uffe och morsan och farsan på landet:
Pappa skulle göra det där tricket, "Vart är Eskil?"  men sa fel och sa "Vart är Uffe" Varpå Uffe lägger sig och spelar död. Och nu när pappa skulle göra tricket igen, då säger pappa: ligg och sen viskar pappa, vad hette den gamla hunden?. Eskil säger jag och mamma. Pappa nöjd: Vart är eskil? Både pappa och Uffe ser nöjda ut efter avklarat trick ;)

störigt

Testade att cykla idag för första gången. Visste att det skulle bli knepigt så jag försökte gå dit utan förväntningar på att det skulle funka. Det funkade. Jag kunde cykla och tramporna gick runt men det gick så långsamt att cykeln inte uppfattade att jag cyklade och därför skrek med stora bokstäver HELA tiden: Börja trampa!! Börja trampa! Men hallå lilla j-a cykelj-el, jag trampar! Om inte du kan uppfatta att jag trampar så är det DU som har problem, inte jag. Hatar den cykeln, nästa gång väljer jag en annan. Körde liiite överkropp också. Fick gå på 60-70 % med överkroppen men det räckte bra för att jag skulle ta helt slut efter 35 minuter och nu ramla ihop i soffan med pers pasta arrabiata.

positivt tänkande

pratade med palmisen på facebook. Hon var stolt över mina framsteg med att krama golvbrunnen, jag som annars har svårt att dela dricksglas med någon jag känner. "Inget ont som inte har ngt gott med sig sa palmis". Nu kan du ju tom sitta på golvbrunnen och duscha om du vill. "  Då kom jag på att om jag bryter bägge armarna+  ett ben och inte kan torka mig själv så kan jag sätta mig på golvet i duschen och duscha bort allt bajs, himla bra! När vi diskuterade det scenariot för nån vecka sedan hade jag få alternativ eftersom jag tyckte att det kändes äckligt att sitta i duschen. Alternativet DÅ var att stå på ett ben och snurra runt för att bli helt ren, ingen långsiktig lösning eftersom det skulle bli otroligt ansträngande för den ensamma benet. Som sagt: Inget ont som inte har något gott med sig....

nyduschad

Jag var very much a smelly cat. Försökte köra något variant på underarmarnadusch igår men det hjälpte inte så mycket. När man har blivit opererad, legat i en golvbrunn, svettats och mått illa så kommer man inte långt med en "blaska tvål och vatten dusch" så imorse gjorde jag slag i saken och körde en riktig dusch. Jag använde t.o.m. duschtvål och schampo (det gör jag bara vid väldigt speciella tillfällen i vanliga fall). Är nöjd med resultatet måste jag säga. Per är också väldigt nöjd för han slipper hålla sig på det två meters avstånd som svettlisa krävde innan duschen. Sjukt nöjd med att jag inte svimmade det minsta. Jag gör framsteg varje dag.

nu är jag på gång igen!

Känns bra att jag har fått tillbaka kraft igen. Aldrig mer citodon, det var verkligen inget partypiller. Nu känner jag mig motiverad igen. Jag är inte ivrig än men jag känner att jag kan bli om jag ger det ett par dagar. MMSade den härbilden till sjukgymnasten nu ikväll med texten "jag kan böja mer än 90 grader, cykel imorrn? förutsatt att jag känner mig pigg i övrigt. Fick tillbaka: bra att du mår bra men jag vill ha ytterligare en rapport INNAN du sätter dig på en cykel imorrn så tar vi beslut då. Morsan, du behöver inte vara orolig, jag kommer inte sätta mig på en cykel om jag inte känner att jag har kraften och ork i kroppen, då ligger jag kvar hemma och käkar kanelbullar.

med hopp om livet

Jag som pruttkudde och jenny som pensionär på pers 30årsfest med tema P
imorse kände jag mig otroligt svag på alla sätt och vis kan man säga. När jag låg vid golvbrunnen och ville kräkas kände jag att "fanimej, jag ska hålla på och göra rörlighetsövningar nu, inte ligga i duschen och svimma". Så fick jag lite stress i kroppen, dels för att jag blev orolig över att jag hade skadat korsbandet men också för att jag blev rädd över att jag inte skulle kunna göra de övningar som "normala" patienter ska göra dagen efter operation och hur ska jag kunna bli bäst om jag inte ens kan göra "normala patienters övningar". Kom iaf iväg till läkaren som kollade på det och sa att det verkade lugnt men att jag ska sluta med citodonen och bara satsa på voltaren, alvedon och ipren. Släpade mig hem och upp för att tre trappor på kryckorna och sen ramlade jag ihop i soffan och sov i ca.5 timmar, missade båda fotbollsmatcherna och vaknade upp lagom till övertiden mellan USA och slovenien. Stressad igen över att jag hade sovit bort 5 timmar och att jag då hade missat dyrbar tid att göra rörlighetsövningar men pratade lite med sjukgymnast och kloka vänner som sa att i första läget måste kroppen känna sig pigg annars ger det ingenting ändå. Så nu har jag hunnit med ett pass med knärörlighet och det känns väldigt bra tycker jag, lite mer smärta än igår men kanske inte så konstigt eftersom jag var på gränsen till medvetslös av gårdagens tablettrace:-) Hopp om livet såhär på kvällskvisten.

uffe och lil sis har lämnat

Uffe och lil sis har lämnat gbg. Väldigt tomt utan dem. De är två sköna små personligheter eller hundligheter eller hur det blir man säger...

ingen bild

fick aldrig med mig en bild från morgonens drama så jag kan inte bjuda er på det. Ska försöka måla upp så tydligt jag kan genom texten. Går och lägger mig illamående, hackar tänder och lite snurrig. Vaknar vid 9 och känner mig svag, ont i knät och lite skakig, vill kräkas. Sätter mig på toaletten och känner hur det börjar snurra. Vaknar av att jag ligger på det skadade knät i duschen med den där j-a kanten som gör att vattnet inte rinner ut från duschen i mitt lår. Känner att det gör ont och tänker vart är jag?varför gör det ont? Jag borde inte ligga på knät! Jag har svimmat så jag hamnade med överkroppen i duschen och underkroppen vid toaletten. Huvudet i höjd med golvbrunnen men jag skiter liksom i det för att jag mår så risigt. Då får jag sms av torbjörn vår tränare :
-"vart ligger jag i VM-tipset"? Jag svarar fortfarande liggandes med huvudet i brunnen som jag i vanliga fall inte klarar av att stå på för att jag tycker brunnar är äckliga "Inte läge just nu , jag har svimmat i badrummet, återkommer när jag har tagit mig upp". Får tillbaka direkt: "hur kan du skriva sms om du är avsvimmad?". För att jag svimmade med mobilen i handen, jag är inte svimmad just nu men jag ligger fortfarande på golvet. svarar jag. Får tillbaka: Vad händer?Är per hemma? och sen ett sms: Hur kunde det hända? och då lackade jag till ordentligt och svarade: HUR DET KUNDE HÄNDA? JO, det ska jag förklara för dig: man opererar sitt knä och sen kommer man hem och käkar 8 citodon om dagen och 3 penicillin och man mår j-igt illa. Man känner hur det börjar snurra och man sätter sig på toaletten sen vaknar man upp när man ligger i duschen och har ont. Precis så går det till!

syrran och per

syrran och per är mina små änglar härhemma. De fixar och trixar med precis allt. Kyla, tabletter, mat, dricka, handling, kryckor, körningar och uffe. Dessutom är de fantastiskt trevligt sällskap. Som icke aktiv fotbollsspelare, instängd i en lägenhet kan man ha det betydligt sämre. Inte konstigt att lil sis blir trött.

tips på musik!

Jag behöver tips på bra låtar! Härliga,sköna låtar, har ni några sånna på lager? kan ni inte skriva dem som kommentar i fältet här nedanför i så fall? Jag behöver skön musik nu när jag är stuck in the sofa. Våga skriva om ni har ngn låt, jag blir svinglad för alla tips!

illamående

asså jag mår verkligen illa nu. Det känns lite otrevligt på nåt sätt, inte alls speciellt härlig känsla. Har iallafall fått i mig en halv baguette och en 88an glass, 1 penicillin och två citodon alltså totalt 4 cittisbuddies som vi kallar dem i branschen och två pennisar. hahaha...pennisar, så j-a roligt..haha... ja just det, humorn ändras på nåt sätt när man tuggar chill pills, till det bättre alltså.

rapport

Natten gick väldigt smidig och jag kände mig pigg och rapp när jag vaknade. Tog en bit bröd, två citodon och en penicillin och åkte till sjukgymnasten. Fick göra ett par övningar för att fixa rörligheten. Vet inte om hon bara ville peppa men hon sa att det såg j-igt bra ut och att jag låg på samma rörlighet som man ska ha efter en vecka. Jag blev såklart peppad och körde på för att försöka få knät så långt som det ska ha kommit efter två veckor men tröttnade ganska snabbt och ögonlocken blev tunga. Syrran körde mig till valhalla för ett snabbstopp och träffa laget som tränade och sen vidare till apoteket innan jag kom hem och landade i soffan. Nu mår jag inte alls särskilt bra. Illamående så jag vill inte käka, lite ont i knät men jag vill inte käka massa tabletter på tom mage och kylan känns inte kall, den som ligger på knät alltså. Känner mig lite dåsig men det kanske syns på bilderna? :-)

som vanligt..

ja ni börjar väl vänja er vid den här typen av knäbilder. Jag har på mig mina kongobrallor som jag har fått av palmisen. Bästa brallorna, jag bara älskar dem.
Syrrans kommentar: Åh herregud vilka fula byxor! Det finns ju inget man kan ha till dem, vad ska man ha till liksom?
Jag: ALLT , allt passar till kongobrallorna men allra bäst passar ju såklart kongolinnet som hör till.
Syrran: Jag skulle inte ta på mig de där byxorna och gå utanför dörren för tusen spänn. På riktigt, jag skulle aldrig göra det.

bjuder på en värsting... glamour och klass på ifkkliniken

Här kommer en som är ännu värre. Förstår ni nu hur mycket era kommentarer små meddelanden är värda?ni är ovärderliga! Såhär mycket är ni värda för mig:

färskopererad och på droger

Jag tror att jag kommer bli aggressiv den dagen jag börjar med droger. Jag kommer aldrig att bli den där "roliga typen" eller den "avslappnade fnittriga", jag kommer bli den j-igt förbannade tjejen på droger. Här bjuder jag på ett bildbevis. Jag känner mig tacksam för att ni har bjudit mig på så många peppande kommentarer och så mycket omtänksamhet så därför vill jag nu ge tillbaka. Bilden är på mig efter uppvaket. Håll till godo, den här har ni förtjänat!!! Lägg märke till det torkade salivet vid underläppen.. to all you kids out there, dont do drugs!!!

hey ho

Klädd för operation...Pers grymma hodie (får jag låna, jag är ju skadad) och kgfc brallorna för att påminna mig om vart jag är på väg.
hey ho nu kör vi fuckers! Jag är fortfarande inställd på worst case= att de hittar ngt konstigt på huden så att jag måste vänta med operation. Om jag väl blir opererad att jag vaknar med ett ben och de står där och skakar på huvet. Händer det ska jag hitta mig ngn handikappidrott och sen ska jag bli bäst på den. SÅ, nu har jag skrivit ner det, ifall motivationen tryter kan jag bara kolla tillbaka på bloggen. "njut av ruset" skrev jane och jonna. Ska försöka men är rädd att jag kommer ha svårt att njuta när jag vet att jag får satans ont efteråt. Det är nog lite därför som jag har svårt med hela drog-prylen, jag vill liksom att man ska kunna lida först och sen ha det skönt, för få drogsaker som funkar på det sättet, eller det är inget som jag vet men jag misstänker.

just nu:"vad har ni gjort då?"

Jag och sis har hängt i soffan och kollat fotboll hela eftermiddagen. Nu kom per hem och ställde frågan:

-Jaha, vad har ni gjort i eftermiddag då?
Jag blir alltid småsvettig när den frågan kommer eftersom jag oftast inte har gjort något som någon annan har nytta av men idag kunde jag stolt svara:
- Vi har bytt till rena lakan!!
Tyvärr var jag liite för ivrig i svaret = per blev misstänksam och ställde följdfrågan:
- Va? varför har du gjort det? det har ju inte du gjort på 5 år!
och då var jag tvungen att släppa ett ärligt svar, jag behöver rena lakan för att minska infektionsrisken under operation. Fan att det alltid ska vara tanken som räknas.

skratt

Eftersom det är sista dagen innan operation går jag som på helspänn vilket gör att jag har väldigt nära till nervösa små skratt. Det har varit positivt idag för de små nervösa skratten har liksom lett till att jag har kunnat skratta jättemkt och helt ohämmat. Ja när jag tänker på det så har jag faktiskt skrattat helt otroligt mycket idag och om man sen lägger till att det är dagen före operationen så har jag skrattat bautabautamycket. Tack till jompa,sis,jempa och alla er andra som har fått mig att skratta, det här ger energi.

en dag kvar



En dag kvar till operation. Skulle ha klippt mig idag+färgat håret för att slippa bli grönsaksben+blek+otränad+drogad+ful i håret men nu ska jag scrubba in mig i ngt jädra rengöringsmedel och då får man absolut inte ha några produkter på sig så hela den klipp-grejen sket sig. Var så nöjd med att ha fått en återbudstid aber aber. Vad lär vi oss av det här då?hör jag morsan säga.. jo, att man kan göra saker lite tidigare så att man slipper försöka klämma in det i sista stund.

tidsräkning

16 gjorda 104 kvar
imorrn är det pass 17 och 18 och sen på onsdag smäller det: OPERATION!!

tipset

nu går vm-tipset åt h-ete också. Pissdag!

svarta skor någon?

Någon som har sett nån fotbollslirare i VM som har svarta skor? Vad händer, alla springer runt i clownfärger. aa, där såg jag en kamuranes som hade svarta copa men det är typ de första. Ingen har ju klassiska svarta längre. Jag tror att trenden kommer vända, de svarta och kanske tom de bruna kommer att komma tillbaka, kom ihåg vart ni hörde det först. Ge det ett par år bara....

mörker

idag bara mörker. Inget känns kul och jag är bara ledsen. Har känt mig så positiv hela tiden men igårkväll kom allt det tråkiga och sen dess har det liksom bitit sig fast. Tur man har folk runtomkring sig som säger att det är okej, låt det sjunka in, var ledsen! ni är värdefulla!

walking the dog

Ensam hemma med uffe hela dagen och att jag inte kan gå ut med hunden innebär problem. Tog ut han på gården vid lunch men det är ju astrist för honom att bara nosa runt där. Under eftermiddagen låg han och nynnande på "fun house" (måste ha snappat upp det från per) och då kände jag att va f-n, stackars hund han måste ju få gå ut på riktigt. Jag snörde ihop en liten anordning, band ihop två koppel och satte fast det i midjan, kryckorna i varsin hand och sen uffe fastbunden vid höften. Det funkade okej. Trapporna var knepiga och sen kändes det risky när uffe fick syn på andra hundar, vänsterbenet och magmusklerna fick kämpa som fasen men vi klarade oss ändå utan skador så jag känner mig nöjd. Kommer dock inte ta den rundan på kryckor igen, nu är det bara två dagar kvar till operation och ett svullet knä skulle sabba hela grejen, det har jag inte råd med.

glömde ju tidsräkningen..

15 gjorda- 105 kvar

slarv

Idag kände jag mig omotiverad att käka ordentlig frukost,riktigt osugen, samtidigt är jag medveten om att läkningen kräver bra käk. Jag valde att slarva, tänker att det är söndag och att jag någon gång måste få glida lite också , fixar inte riktigt att vara 100 % hela tiden. Så fick jag dåligt samvete och drog i mig de här två, en med kolhydrater och en med protein. Säkert bara en massa skit men fick mig att släppa det dåliga samvetet lite iaf :-) Vilken äcklig mix det blev. Blåbärssoppa och cappuccino mjölkdryck.

den dåliga lilla kryckhopparen

Nu är det kyla som gäller...
Är ensam hemma med uffe så jag har ingen skjuts-man att tillgå. Ville till gymmet och köra ett pass (gäller att passa på nu när man kan röra sig, efter operationen lär det bli dödens tråkigt och stilla). Tänkte att det blir ju svinbra, jag kan hoppa krycka från centralstationen och tillbaks, det är ju inte så långt, kan jag göra av med lite energi också. Eller hur...det blev 45 minuters kryckohoppande totalt och däremellan ett gym-pass. När jag hade hoppat genom centralstationen, alltså inte ens kommit ut ur terminalen insåg jag att jag helt har felbedömt min egen kryck-hoppar-förmåga. Jag trodde jag var bra, det är jag inte. När jag har ombyte och duschgrejer på ryggen skulle jag vilja säga att jag tom är en usel kryck-hopperska.

JAAAA!!

Innan dagens match körde jag rehabpass numero 14- 106 kvar till fotbollsteknik
Blir så glad när jag ser laget idag. Det är hjärta och det är mod där ute och framförallt VI TAR ANSVAR! Fyller mig med energi inför onsdagens operation. Ikväll blir det England vs USA. När man tittar på VM på tv så kan man ibland glömma bort att man själv är skadad och det är en skön känsla även om jag snabbt blir påmind när jag ska resa mig och måste ta till kryckor.

just nu:

Just nu: Per är helt fantastisk, går ut med hunden, handlar mat, fixar och donar och kör mig hit och dit närsom jag behöver. Nu sjunger han pinks text: "this used to be a fun house...but now its full of evil clowns..." Jag och uffe känner oss träffade. Eskil känner sig nog också träffad fast han ligger som aska i en låda i garderoben.

man kan ju gå igång på mindre saker

Blev lite såld på frankrikes vita tröjor och började googla efter fotbollströjor. Hittade en länk med de ballaste tröjorna, retrotröjor, uppvärmnings retro och hoodies med sköna tryck. Den sidan kommer jag hänga på inatt.. heaven...

pass 12 och 13

Körde pass 12 och 13 idag.  dessutom lite teknik med vänsterfoten. 107 rehabträningar kvar. Fotbollsplanen, fotbollsskorna och alla motståndare, NI KAN  BÖRJA FÖRBEREDA ER! I am on my way...

vm-tips

Vi kör ett vm-tips i laget. Svinkul såklart men också påfrestande. Som skadad missar jag alla spel och tävlingsmomenten på plan vilket gör att min tävlingstarm (och framförallt vinnartarm) inte får den stimulans som den är van vid. DET i sin tur leder till att jag går runt som en tickande bomb och alla små vardagstävlingar eller ja egentligen ALLT som går att mäta och jämföra blir otroligt laddat. Det låter som en småkul grej för er kanske men för mig blir det på riktigt väldigt jobbigt. Senast jag var skadad i magmuskeln började jag grina när jag förlorade i yatzy mot per. I brist på viktiga matcher blev yatzyn min champions leaguefinal. Nu är det VM-tipset och jag har redan lyckats tippa fel på första matchen. Kan bli en jobbig rehab det här...

11 pass


11 fysiska rehabpass - 109 to go

funderar på om jag ska anteckna och dokumentera mina mentala pass+ hur många timmar jag sitter med strömmaskinen också,för min egen skull typ "kul att ha". Dessutom en anledning till att köpa en mysig anteckningsbok, alltid trevligt!

om att behöva prestera när man är skadad- ett misslyckat test

Morsan kommer inte bli nöjd nu...Per gjorde tydligen ett test på mig i helgen. Han ställde fram dammsugaren i hallen innan han åkte iväg till sthlm på släktträff. Han ställde den så att jag var tvungen att passera den varje gång jag hoppade ut i köket. Testet gick ut på att se om jag reagerade som en normal människa, dvs flytta på dammsugaren och ställa in den i städskåpet  eller om jag noterade och reagerade som en onormal människa= hoppa runt den varenda gång jag skulle på toa eller till köket. När per kom hem efter lite mer än ett dygn förklarade han testet för mig. Först blev jag förbannad för att han tvingade mig att prestera utan att jag visste att det var ett test. Om han ska testa får han ju säga till innan annars är det inget riktigt test. Sen kände jag att den reaktion snarare förstärkte min position som parets "onormala människa" och då började jag grina istället och snyfta fram  "men jag är ju för faaan skadad!!!" Jag är mitt inne i ett fucking trauma, mitt korsband är av Per, Det är av!!!!

VM

Bild från green day i lördags. Jag satt hemma i soffan och kollade på sunnanå-kopparberg på dvd, tittade på saker som jag gjorde bra i matchen och spolade tillbaka på målen, grinade lite och kände mig allmänt deppig. SÅ vid 20-tiden ringer valpen i laget två gånger på mobilen, jag svarar inte för jag har svårt att prata när jag tjurar. Då dimper det ner ett sms: "jag har en vip-biljett till greenday, hoppa in i en taxi och ta dig till ullevi!!! 20 minuter senare är jag där , fantastiska platser och så mycket glädje. Tack lilla valp för det!
En dag kvar till VM, 48 gruppspelsmatcher på tv. Jag har satt upp som mål att jag ska se 38 st direkt när de sänds. Känns som ett realistiskt mål. En del ska jag bara glädje-se och en del tänkte jag använda som underlag för min mentala träning, kolla på mittfältarna hur de agerar och mentalträna visualisering. Känner riktig glädje inför det här , YES!

tappad energi

just nu är det tomt på energi. Sista droppen försvann ikväll och ersattes av total frustration. Ute ur cupen, ingen cupfinal = stort nederlag. Kul blogg, tycker synd om alla er som är inne och läser. Så fort jag hamnar i bättre sinnesstämning lovar jag mer underhållning.

lite glädje mitt i all bedrövelse...

Veckan innan jag skadade mig hann jag med att beställa nya fotbollsskor från en holländsk hemsida. Ironiskt men ändå glädje idag när jag fick dem. LÄngtar så sjukt mycket efter att få springa loss i dem på Valhalla! De har slutat tillverkats och finns bara på den holländska sidan, gör dem så värdefulla :-)

pass nummer 9

Igår gjorde jag pass nummer 7 och 8 i rehaben och idag blir det 9 och 10. Hade en tanke på att när jag har gjort 100 pass så har det gått ungefär 4 månader och då kanske jag kan känna på boll men nu inser jag att rehabpassen liksom bara flyger iväg så jag får nog räkna med 120 pass innan jag kan vara med i teknikträning på riktigt. Så den nya tideräkningen blir 9 pass avklarade - 111 kvar..... Nej jag vet, inge kul grej att göra, att lägga på 20 pass men det måste ju göras någon gång, kan lika gärna lägga på dem direkt.

frukost


Kör den här frukosten nästan varje dag nu, funkar bra när man är skadad och egentligen inte orkar hålla på och mecka med frukost. Banan, kesella (protein),björnbär, vanilj yoghurt och ibland lite havregryn. Får i mig allt jag behöver utan att tugga :-) Fast jag kan erkänna att smaken blir tröttsam i längden.

piss

Har suttit inne med datorn i kanske 8 timmar idag. Klättrar på väggarna. känner mig lack och frustrerad och ledsen för första gången på hela dagen. Ändå positivt att det har tagit så lång tid innan jag blev ledsen. Har dessutom skrattat på riktigt ett par gånger, på riktigt och högt. Hade känts enklare om det fanns någon att bli förbannad på. Imorrn spelar de andra kvartsfinal i cupen, hela jag vill bara vara med. Hade räckt med att få vara med på kvadraten innan, en kvart kvadraten eller bara vara den som passar tillbaka när de ska avsluta. Livet känns orättvist. Tror jag är på väg in i nästa fas, fasen när det börjar sjunka in och jag blir förbannad över att jag har åkt på den här pissgrejen. I den här fasen blir man lätt otrevlig och arg på världen.

att leva med mig

Att leva med mig är inte lätt. Att leva med mig när jag är korsbandsskadad skulle jag kalla "en riktig utmaning". Därför är per bra, han gillar utmaningar. Eller det är inget jag vet men jag hoppas att han gillar utmaningar för annars ser det mörkt ut. tjing pax för uffe om per inte gillar utmaningar. (yes, en dokumenterad paxning)
Imorse:
Jag: vakna,vakna, vi åker om 20 minuter! (sägs med inlevelse som om jag ska föda vårt första barn)
Per: va? vad händer, vart ska vi åka? om 20 minuter?
Jag: TILL TRRÄNINGEN!! Jag vill vara där 30 minuter innan och ladda och vi börjar 9! (jag kan inte köra bil eller teoretiskt sett kan jag det men jag kan inte bromsa eftersom det är höger knä som är skadat)
Per:  jag kör dig.

detaljer

Innan jag börjar skriva kortare inlägg lägger jag in en sammanfattning av den senaste tiden , för att ni skall få en bild av vilket mentalt tillstånd jag befinner mig i:
Nu har det gått en vecka sedan korsbandet drog och jag har kommit in i fasen där jag sätter upp mål och struktur för att komma tillbaka snabbt, bättre än någonsin. Jag blir upptagen av alla små detaljer som på ngt sätt kan påverka rehaben, det får mig att hålla fokus och det håller mig motiverad. Tanken på att jag själv kan påverka.
Målet är att göra den bästa rehaben någonsin. Förhoppningsvis leder det till att jag kommer tillbaka snabbt men det finns saker som kan hända på vägen som är svåra att påverka därför sätter jag inte upp ngt officiellt tidsmål (bara ett inofficiellt:-)
När det gäller träning så har jag idag avverkat mitt 8e rehabpass a´1,5h. Största hotet mot världens bästa rehab är att jag hoppar över vilan och därigenom bryter ner kroppen eller att jag gör för mycket och överanstränger, därför kommer jag skriva ett avtal med mig själv där jag lovar att vila när sjukgymnasten säger att det behövs. När det gäller kost kommer jag vara noga med att få i mig det som behövs för att bygga muskler men ändå balansera det så att jag inte lägger på mig onödig vikt. Jag har googlat läkaren som ska operera mig för att kolla upp honom ordentligt, vill ha en som är bäst. Leif Swärd säger att  att mannen är grym så det känns tryggt. Jag sitter med strömmaskinen på låret ngn timme varje dag för att hålla igång muskeln och jag har lagt upp en plan för att träna speluppfattning genom att titta på fotboll och ta beslut i huvudet för alla spelare som tar emot boll. Om jag kan hålla uppe beslutsfattandet så har jag förhoppningsvis stor nytta av det när jag sedan kommer tillbaka och ska in i spel igen. Idag fick jag känna lite på bollen , "dragan" kastade volleybollar och jag sparkade tillbaka med vänstern samtidigt som jag stod på kryckorna. Härligt att få sätta på sig ena fotbollsskon igen.
Japp, där är jag just nu, inspirerad och motiverad till att komma tillbaka snabbt till det som jag älskar mest!

ny grej = ny blogg

Livet flöt på lite väl bra för att jag skulle kunna blogga om det, därför slutade jag blogga på ekensnya. Jag hade det helt enkelt för fucking bra för att kunna skriva om det :-) Nu rök korsbandet förra veckan och därför känner jag att det kan vara en idé att börja skriva igen. Framförallt som en del i mitt sorgearbete, för att bearbeta och för att hålla koll på min egen rehab. Vet ärligt talat inte om den här bloggen kommer bli speciellt underhållande, man kan säga att jag skriver mer för min egen skull än för er som läser och redan där spricker prylen med att underhålla. Yadayada...vill ni hänga med mig på min väg tillbaka så är det bara att haka på! Om ni kan , jag kommer nämligen köra utav baraaaa h-ete!!!! NU KÖR VI FUCKERS!!!!

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0