-EKEN på äventyr- häng me!

imorse kände jag mig otroligt svag på alla sätt och vis kan man säga. När jag låg vid golvbrunnen och ville kräkas kände jag att "fanimej, jag ska hålla på och göra rörlighetsövningar nu, inte ligga i duschen och svimma". Så fick jag lite stress i kroppen, dels för att jag blev orolig över att jag hade skadat korsbandet men också för att jag blev rädd över att jag inte skulle kunna göra de övningar som "normala" patienter ska göra dagen efter operation och hur ska jag kunna bli bäst om jag inte ens kan göra "normala patienters övningar". Kom iaf iväg till läkaren som kollade på det och sa att det verkade lugnt men att jag ska sluta med citodonen och bara satsa på voltaren, alvedon och ipren. Släpade mig hem och upp för att tre trappor på kryckorna och sen ramlade jag ihop i soffan och sov i ca.5 timmar, missade båda fotbollsmatcherna och vaknade upp lagom till övertiden mellan USA och slovenien. Stressad igen över att jag hade sovit bort 5 timmar och att jag då hade missat dyrbar tid att göra rörlighetsövningar men pratade lite med sjukgymnast och kloka vänner som sa att i första läget måste kroppen känna sig pigg annars ger det ingenting ändå. Så nu har jag hunnit med ett pass med knärörlighet och det känns väldigt bra tycker jag, lite mer smärta än igår men kanske inte så konstigt eftersom jag var på gränsen till medvetslös av gårdagens tablettrace:-) Hopp om livet såhär på kvällskvisten.