det rullar på

(Bild Per Montini)
Annars då? jo tackar som frågar, det rullar på. Augusti var en bra månad med 5 matcher och lika många segrar. 5 "dagen efter vunnen match" och 5 "Dagen före match träning", 5  matchdagar. Totalt 15 dagar med hej hej hej jag är glad känslor.

Pappsen tröstar

Börjar närma sig årsdagen för livet utan pappa. Hittade det här klippet, några veckor innan pappa somnade in. Han hade sovit flera timmar och vi i familjen satt och snyftade, ledsna över att pappa var så trött. Så kom han upp, frågade "varför är ni ledsna? har det hänt något?" och sen plockade han fram energi för att muntra upp oss. Jag blir glad när jag ser det här klippet för det påminner mig om farsan precis som han var. Glädjespridaren, optimisten. Jag lägger upp det för jag tror att ni som kände honom kan ha glädje av det , man blir liksom påmind om att han inte ville att vi skulle sitta och vara ledsna.

jag skoja bara

Inte ens jag och Per är så tråkiga. Här är ett plagg som skulle kunna funka:

30-års fest me tema

Om två veckor lite drygt ska jag och Per på 30-årsfest med 80-90-00-tema. Helt otippat att både per och jag kan under säsong. Vi har kommit på vad vi ska vara så nu provar jag kläder härhemma, kuligt faktiskt. Jag lägger upp en sneakpeak så kan ni ju gissa vad jag ska vara. Ni som redan vet men säg inget dååååå..Nu är det inte säkert det blir just de här kläderna, testar olika för att hitta den perfekta känslan. hoho...

Jag tror att livet håller på och ger tillbaka för ett tungt 2010..

När jag sitter härhemma i lägenheten i mina återhämtningsbyxor, lyssnar på regnet som smattrar, dricker en kopp kaffe och väntar på att Milan ska spela på duken på väggen så kan jag inte låta bli att tänka "det är alltså på det här sättet det funkar? Livet håller på och försöker ge tillbaka lite grann för ett jävligt tungt 2010. Jamen tack då!

förresten, sjukt vig va? jag har alltså tagit en bild på byxorna och fått me huvet på samma bild. Nöjd. mycket nöjd.

en sjuk grej.

När jag lirade hockey så spelade jag tillsammans med "empa". Vi hade stött på varandra innan jag började i AIK för hon hade lirat i samma pojkserie som jag och eftersom det var ont om tjejer så kände man till varandra. Empa och jag var lika på många sätt och vi spelade backpar tillsammans, hon med nummer 5 och jag med nummer 4. Vi kom på att vi fyllde år på samma dag, födda 15e september 1982. Coolt tyckte vi. Vi kom på att hennes mamma hette Lena och min också. Vi kom på att hennes mormor hette Karin, samma som min. Svincoolt tyckte vi. Så det sjukaste, jag bodde på stellavägen 14 i Järfälla, empa bodde på andra sidan stan , på Stallvägen 14 i täby. Hur sjukt är inte det? SÅ SJUKT! För några år sedan gick empas pappa bort, förra året gick min pappa bort. Även fast jag inte träffar empa speciellt ofta nuförtiden så känner jag ett speciellt band till henne. Jag tycker det är ballt jag. Riktigt ballt.

familjen slarv

Lillebror är i alaska och fiskar tillsammans med min farbror och ett par av pappas gamla jobbarkompisar. Svinballt ställe är de på , man måste alltid ha med sig pepparsprej när man går ut för det finns så mkt grizzlybjörn. Sprayen är stor som en hårspraysflaska och sprutar 10 m, mao inte läge att köra pepparspray-practical-jokes med den. Hursom, när man har blivit av med en familjemedlem blir väldigt rädd om de man har kvar så när brorsan ringde och berättade om grizzly, stora forsar och total ödemark så kände jag lite "men å va kul" och ganska mycket "men va fan, de där låter farligt!" Så ringer det från min farbrors nummer kl.09.00 på fredagmorgonen. Jag hinner inte svara utan går upp och ser "missat samtal". Blir svinskraj. NU HAR DET HÄNT NÅGOT! fan om brorsan har blivit uppkäkad av en grizzly, jag orkar inte det. Fan också, fan pckså. Ringer upp och brorsan svarar och min första tanke är  "yes, han lever!" HAR DET HÄNT NÅGOT? flämtar jag fram på bästa morsanvis. -nja, jag har tappat bort mitt pass. ÅÅÅ va skönt! blir min reaktion. Tappat bort passet, det händer ju alltid i vår familj. - Ja, eller det blir ju lite problem eftersom vi sk åka hem imorrn och hela fiskelodgen har varit ute och letat efter mitt pass utan att hitta det. Dessutom är det 2,5 timmar till närmsta by så vi kan inte gå in på nätet eller komma i kontakt med nån ambassad eller nåt sånt, det är ju knappt täckning på mobilen här. Jag känner mig uppriktigt glad. Dels för att det inte var något värre men också för att lillebror är så pappa och det gillar jag.

helt glad!!!

Har varit med Per och Ingvild på bio, Bridesmaids och jag kommer hem och känner att livet är helt fantastiskt okomplicerat och roligt. Jag känner mig bara helt glad! Hur många filmer får en att känna så? Inte "pianisten", inte "schindlers list"  och inte heller "last king of scotland" men Bridesmaids lyckas. Fan va skön_t! Se den! även om ni ser er själva som män, den här filmen är inte vad den ser ut att vara.

kollar igenom gamla inlägg


(bild Per Montini)
Kollar inlägg från förra året när jag rehabade mitt korsband. För att Per har startat sin rehabperiod nu och vill veta vad som händer när och sådär. Till alla er som rehabar just nu: Det blir bättre! Och det är så förbannat roligt när man kommer tillbaka och får vara med igen. Ingen som inte har haft en långtidsskada kan förstå den glädjen och känslan, det är som att man stärker hela sin kärlek till sporten och på nåt sätt till hela livet. Så, hur jävligt det än känns så kommer ni nog som jag vara tacksamma över rehabperioden när ni får distans till det. Belöningen: att kunna spela fotboll igen är bland det finaste man kan få uppleva inom idrotten.

HEJ

HEJ hörrni!! Vi ska spela Champions League som ni vet:-) Idag var det lottning och eftersom vi är laget som gör max av allt så gjorde vi en liten champions league -lottnings-vaka på kansliet. Lilla valpen och hennes vänner från måndagsklubben hade gjort jordens godaste snickerskaka, kaffe och sen livestreaming från lottningen på det. Om ni har mig på facebook kan ni se ett filmklipp från vår lottningsfest, ska försöka lägga upp det här på bloggen också för det är en riktigt rolig film.

Ni som har givit

SÅ J-A BRA , NI ÄR BÄST! Gäller såklart alla er som har givit på annat sätt också, LOVELY!

SENAN




afrika cash





EDMAN





MARIA AFRIKA




FAM SCHRÖDER




AFRIKA





KRISSE





Helene





Africa- johanna





NINA KJELL





VERNA L.





SAB O HED





LOLLO BIDRAG




LOM





SMULAN





ROFFE





ÖVERFÖRING





Afrika





J.ALMGREN




JESSIEDALA





BM LARSSON





HANNE SOTTER



ÖVERFÖRING





JENNY 21





ULF CARLSSON





ÖVERFÖRING





FRÅN JENNIE





ANNA AND N





Jag somalia
SOMALIA
Torbjörn
Christian.A
Sempan





Bidr.Thomas Ek





PER





BRA LISA-ZO





BRA IDÉ!!





PER
ÖVERFÖRING



DAHLLÖF





M. PALMQVIST




O'KONOR




ÖVERFÖRING





WALP





NORD




JASMINSHUNKA





Överföring
MARRE





31 000kr har jag idag fört över till Läkare utan gränser, bra jobbat allihopa! Får ytterligare
700 spänn imorrn som då förs över till samma konto. Känns förbannat bra att ha så härliga
människor runt omkring sig, givers helt enkelt :-)














30 000kr

Ni har sprängt 30 000kr gränsen, sviiinbra!!! 30 000kr räcker till sjukvård åt 8000 människor i tre månader mha läkare utan gränsers sjukvårdskit. 240 barn kan behandlas för undernäring tack vare dessa 30 000kr. Ni är underbara, vilken jädra insamling! På lördag kommer en lista över alla er som har varit med och givit och då skickar jag över pengarna till läkare utan gränser. Pengar som kommer in Efter lördag kommer också föras vidare såklart men jag slutar redovisa offentligt efter lördag. Tack för att ni är är me och för att ni är så engagerade!

"Lisa checkar in på BB"

På facebook kan man checka in sig. Alla checkar in sig hela tiden och jag blir sugen på att checka in mig men jag kan inte eftersom jag inte har en fungerande iphone. Ibland kommer jag på mig själv att skratta till lite över någons incheckning, typ Anna checkar in på Johan, då kan incheckningarna ge glädje. Inte sällan är det folk som checkar in på ställen som gör att man blir lite avundsjuk och därför undrar jag om incheckningarna är det nya sättet att försköna bilden av sitt liv. Är det så att vi svenskar nu Äntligen har kommit på att det är halvfult att skryta ÄVEN om man gör det med en facebookstatus och att vi därför nya söker nya, mer diskreta sätt att framhäva oss själva? 4 år tog det innan känslan kröp på oss, vissa snabbare andra klurar fortfarande på om det är för mkt att skriva "Jag är världens lyckligaste människa, dricker vitt vin och käkar räkor och nu ska jag ut och springa milen med min 3 månaders på ryggen, hoppas jag klarar under 37minuter, det är målet" . För oss som är snabbare i skallen OCH har iphone finns nu : dada: INCHECKNINGAR. Vi checkar in på gymmet och slipper skriva en statusrad om att vi tränar, vi checkar in på ett spa tillsammans med den vi älskar och vi checkar t.o.m. in i sovrummet och säger då indirekt att vi har ett bra sexliv. Vi checkar gärna in ofta och mkt så att folk ser att vi faktiskt har ett busy liv. Hur skulle det se ut om man bara checkade in på valhalla på morronen och sen inget mer? snacka om innehållslöst liv. Vi checkar in med många människor, inget vll ju vara ensam. Eller? Kanske är incheckandet mkt mindre komplicerat än så. Kanske checkar vi bara in för att vi tycker att det är en rolig grej, det är ju faktiskt kul att se att en vän befinner sig på samma ställe som jag vid samma tidpunkt. Vissa namn är också roliga "valpens gryt" är en av mina favoriter, jag blir uppriktigt glad över att läsa att någon har checkat in på valpens gryt. Eller när hela laget är incheckat på vår buss black magic, det är också en favorit. Ja, jag vet inte vad jag tycker, kanske kan alla incheckar därute ge mig en förklaring.

Sushi, du krånglar till min vardag.

Jag vet inte alls hur jag ska förhålla mig till Sushi. När jag resonerar i huvet med mig själv låter jag som den snälla brorsan i filmen "tillsammans". Å ena sidan....å andra sidan. Det är snabbt, billigt,  det är enkelt, gott ibland och man får i sig bra protein. Ibland är det inte alls gott, man trycker i sig massa sockrat ris, det känns slafsigt och det står en upp i halsen. Nu lyckades jag få soja i mitt sår på fingret också, bara en sån sak. Sushi, du krånglar till min vardag. Ibland är du bara äcklig och ibland är du väldigt god. Varför kan du inte vara som pannkakor eller gröt? Hade du varit en människa hade jag gillat dig , just för dina inneboende olikheter. De hade givit dig ett djup och en komplicerad sida som jag nog hade tyckt var ganska ball. Synd för dig att du bara är käk.

27 000 spänn!!!!




haha...hej jompa!


Ni har nu lagt in 27 000 kr som kommer gå till läkare utan gränser. Sista dagen för den här lilla minikampanjen är på lördag men vi kommer köra vidare även efter det utan att uppdatera lika mkt i bloggen och på facebook. På fredag kommer jag skriva ett inlägg med namn på er som har deltagit, ni är ju helt fantastiska. Sen fick vår minikampanj uppmärksamhet i aftonbladet och jag tycker de körde en fuling. De ringer upp mig och frågar om de kan få ställa några frågor om vår insamling, fråga 1 är "Varför tog du initiativet till det här?" och jag svarade Jag gick förbi er löpsedel som täcktes av rubriken "Måns och Marie har gjort slut" och sen gav ni bara pyttelite utrymme i hörnet åt svälten i Afrika, då kände jag att Vad är det med oss, vad håller vi på med?. Svaret som aftonbladets reporter publicerade: "Aftonbladets löpsedel fick poletten att ramla ner". Iofs sant men liiite taget ur sitt sammanhang. Sen la de in oss under rubriken "Vi skänker en timlön" vilket gör att man uppfattar det som att vi är en del av deras kampanj.  Skitdesamma, vi har bara goda meningar med det här, blir bara lite less på att folk försöker dra nytta av allt, t.o.m. en sån här grej. Man känner sig liksom lite typ smutsig. Men skitdesamma, ni har ju dragit in en jädra massa pengar, det är det viktiga! Nu kör vi på sista dagarna, vore ju coolt om vi kunde passera 30 000kr!

Mina lagkamrater sempan och dala har spelat in en film för att få folk att ge, det är humor och lite allvar, besök deras blogg och kolla in, de är sköna lirare! http://sommarmedsempandala.blogg.se/ 

 Jompa ,lagkompis och my brother from another mother, drivande bakom vår kommande bakluckeloppis skriver också om vårt projekt, missa inte att gå in på hennes blogg: http://fotbollsjohanna.bloggo.nu/

per ska operera korsbandet

Per ska operera korsbandet på onsdag. Jag har opererat båda mina korsband och vet vad han kommer gå igenom, vet att han kommer fixa det galant och jag ska ge honom alla mina superdupertips på hur man fixar smärta, brustet hjärta och bristen på saker att tävla i. Jag ska vara svinbra och fixa allt det bästa till honom.
När jag pratar med folk så är de inte oroliga över Pers operation utan oroliga över att jag inte ska ta hand om honom när han är nyopererad. Nu tror ni att jag skämtar när jag skriver att jag börjar bli irriterad på att människor runtomkring tjatar och säger med sorgsen röst  "men då får du verkligen ta hand om honom och stötta honom när han har opererat sig" men jag är helt allvarlig. I början svarade jag "-ja men det är klart jag kommer ta hand om honom!!!" men nu är jag så less på att höra det att jag känner NÄ JAG SKITER I ATT MIN KILLE LIGGER I SOFFAN OCH ÄR NYOPERERAD, nu när jag tänker efter ska jag nog bara stänga dörren till vardagsrummet och sen kika in efter en vecka och se hur han har det. Lite fester kommer jag nog ha ute i köket också och uffe lägger jag in ett skåp här i hallen så slipper jag ta ut honom när Per inte kan gå promenader. Ngt mer? Ja jag kommer nog ta hans bankkort och handla massa god mat till mig själv, mat som jag sitter i köket och tuggar i mig när han ligger inne i vardagsrummet och har ont. Va? sa du ngt i vardagsrummet? jag hör inte, du får försöka använda en starkare röst?! Hallå?  hallå? Per? Äh, han ville nog ändå inget viktigt.
Per kommer göra världens (näst) bästa rehab, kom ihåg vart ni läste det först!

fan va bra ni är!

23 000 kr har kommit in  på mitt konto än så länge, FAN VA BRA NI ÄR!!! Vi håller i några dagar till. Min vän Johanna Almgren har kommit på en smart aktivitet som förhoppningsvis kommer dra in mer cash, jag håller er uppdaterade i den grejen när vi har mer info.

Det här med att ge

Svenskar är lagom, thats a fact. Kanske är det därför som en sån enkel och skön grej som att ge blir väldigt knepig för oss. Till att börja med är det
- "fel att ge pengar för man ska ge hjälp till självhjälp och man ska ge engagemang, inte bara pengar, det är inte rätt."

sen är det fel att ge till andra länder "förstår inte varför vi inte ska börja med att ge dem som är här hemma, skicka pengar till andra länder när det finns de som har det dåligt här".

-Hur vore det om de som hade flera miljoner gav istället för att jag ska ge, jag som inte har några miljoner alls.

- Folk som ger gör det bara för att stilla sitt dåliga samvete. För att de själva mår bra av det.

- tröttsamt med människor som skall hålla på och samla in pengar åt andra, jag ger väl om jag själv vill och då är det ett beslut som jag fattar, det har inte hon med att göra.

Kanske har man inte alltid möjlighet att ge engagemang, kanske känner man att man inte vill. Pengar hjälper och det är ett enkelt sätt att bidra.
Så länge folk har inställningen att vi ska hjälpa varandra så är det väl bra. På vilket sätt utesluter det ena det andra?
Alla bidrar med vad de kan. Har du inga pengar kan du bidra med att sprida budskapet till dem som har, har du lite pengar kan du ge lite och har du mkt kan du ge lite mer. Genom att säga "de som har mer pengar än mig borde ge" säger vi indirekt att vi själva borde ge eftersom vi har bättre ekonomiska förutsättningar än de som just nu svälter ihjäl.
Att folk gör det bara för att stilla sitt dåliga samvete kanske stämmer. Men på vilket sätt påverkar det hjälpen negativt? Dessutom blir det win-win. Den som ger mår bättre och de som får hjälp mår bättre.
Om vi påminner varandra så är det lättare att bidra, jag blev påmind av Måns och Marie och av aftonbladet, om du kan påminna någon om att folk svälter så kan det göra stor skillnad, det kan fortsätta hålla bollen i rullning.

Rapport från Rickard, läkare utan gränser

Fick en rapport från Rickard som jobbar för läkare utan gränser. Han skrev en kommentar i bloggen, jag lägger ut den här som ett inlägg nu:
Tack för ditt fina och insirerande blogginlägg och tack för att du valt att stödja vårt (läkare utan gränser) arbete i att hjälpa de närmare 12 000 000 människor som är i akut behov av assistans och vård som följd av torkan i Somalia och resten av Afrikas horn. Jag befinner mig för tillfället Nairobi för att arrangera transporter av medicin, mat och skydd till våra projekt i Somalia och kan bara intyga att oavsätt hur det går mellan Måns och Marie så ser det inte så ljust ut för de drabbade i Somalia... Tyvärr skulle jag nog säga att de senaste rapporterna jag får nu säger att det nog är ganska mycket värre än vad som rapporteras i media. Igen, tack och lycka till med insamlingen!


De behöver vår hjälp!

Jag kommer köra på i några dagar nu, fortsätta peta folk i ansiktet för att påminna, ni får ha överseende.
Missade du att ge igår? tänkte du "jag gör det imorrn"? I så fall gör du det  NU.


Danske Bank aka Östgöta enskilda bank. kontonummer: 1306 0109680 fyra första är clearingnummer. Pengarna går via mitt konto till läkare utan gränser,

 

Eller gå in på: www.lakareutangranser.se/timme

 

Ännu enklare, via sms, kräver inget engagemang alls: http://www.lakareutangranser.se/gava/Andra-satt-att-stodja/Mobilsupporter/

 

Jag har fått in över 15 000kr på mitt konto, på ett dygn. Utöver dessa pengar är det massor av människor som har hört av sig och meddelat att de har skänkt pengar på olika sätt och det gör en varm i hjärtat när man får höra hur mkt folk gör.
Väldigt blandat med folk som har skickat in till välgörenhetskontot, tänker att jag gör ett inlägg om dessa människor om några dagar då vi förhoppningsvis är ännu fler.
Bra jobbat, nu fortsätter vi påminna varandra!! keep up the good work så gör vi skillnad.

VAD FAN HÅLLER VI PÅ MED?

Går ut med uffe, passerar löpsedeln "slut mellan marie och måns" och sen litet i höret "afrika svälter". Va fan håller vi på med? Får dåligt samvete och försöker klicka mig in och "ge en gåva" men det är krångligt och jag vet inte riktigt hur jag ska ge och vad. Blir äcklad av mig själv och tänker att nu får det fanimej vara nog, nu har jag gått runt i göteborg i 7 år utan att göra ett vettigt handtag för någon annan än mig själv. Andra tanken är "vad kommer folk tycka? kommer de tänka "fan va hon har blivit duktig då, ska samla in pengar och visa upp sin goda sida". Hur kan det vara min andra tanke? FOLK DÖR! Hur jävla ego får jag bli. vad ska folk tycka. Så nu skiter jag i vad folk tycker, nu ska vi dra in så satans mycket pengar vi kan. Jag kommer samla in pengar på ett konto så vill ni vara med så är det bara att föra över pengar till det kontot. Skriv namn om ni vill att ert namn skall synas på bloggen, skriv inte namn om ni inte ville att ert namn ska synas på bloggen.

 

 

Danske Bank aka Östgöta enskilda bank. kontonummer: 1306 0109680 fyra första är clearingnummer

 

Vill ni ge pengar själva gå in på: www.lakareutangranser.se/timme

 

Ännu enklare, via sms, kräver inget engagemang alls: http://www.lakareutangranser.se/gava/Andra-satt-att-stodja/Mobilsupporter/

 

Nu har vi chansen att hjälpa till utan krångel, utan meck.

 

Jag slänger in ett gammalt blogginlägg också. Kom igen nu , GE för faaaaan!!! Inte sen, inte imorrn, gör det nu, bara gör det.




Läser artikel efter artikel om chefernas ofattbara bonusar och löner. Alla skribenter är ense, chefernas beteende och bristande moral är helt enkelt omöjlig att förstå. Hur kan en människa plocka ut en jättelön och samtidigt vara medveten om att det är x antal anställda som förlorar jobbet? Obegripligt. Omoraliskt. Brist på medmänsklighet. ”De har blivit blinda. De reflekterar inte ens över hur de agerar. Värst av allt, utan vår granskning hade det fortsatt” Skribenterna skriver och får medhåll, såklart, ingen kan väl förstå det obegripliga i chefernas beteende?

 

Sen tänker jag på alla dem som inte har möjlighet att skriva debattartiklar. Människor i fattiga länder , länder som förblir fattiga pga. vår överkonsumtion, pga. vårt sätt att leva. Pga. att vi väljer att äta ko till middag eller att ta bilen till träningen för att det är skönt, jag pallar inte att gå. Vi köper båtar men vi tar inte ansvar för om det har skövlats regnskog för att få fram schyssta plankor. Vi köper en ny tröja, inte för att vi behöver utan för att den var snygg. 800kr, kunde ha räddat ett gäng liv om jag hade valt att spendera dem på annat sätt. Vi gör allt det här utan någon direkt eftertanke, reflektion över Vårt beteende. Brist på medmänsklighet? Jag tänker att om de som inte har möjlighet att skriva debattartiklar hade haft den möjligheten så hade de skrivit ”De har blivit blinda. De reflekterar inte ens över hur de agerar.”

Tur att vi kan tycka högt, debattera och skrika ”OMORALISKT! Tur för oss att de som kämpar för att överleva medan vi överkonsumerar inte har den möjligheten för då hade vi varit tvungna att försöka förstå oss själva och det hade blivit jobbigt. Ingen kan väl förstå det obegripliga i vårt beteende?

 

De är blinda, vi kan agera men vem agerar om vi tappar synen? Vem säger till oss när vi försöker med våra taffliga försvar : ”jag visste inte, saknar kunskap, insåg inte att det skulle påverka andra”.

 

Jag vet. Det är två helt olika frågor, de ligger för långt ifrån varandra för att man skall kunna jämföra. Jag tycker bara att vi borde kunna lägga en promille av all energi som finns i debatten till att göra det som vi kräver av ”dem”: Rannsaka oss själva.


RSS 2.0