Nytt lag ny stad ny blogg

Ny stad nytt lag och nu har suget efter att blogga gjort att jag drar igång en ny blogg. Följ mig på  www.ekingenlek.devote.se

känn ingen sorg för mig göteborg



Det är med sorg i hjärtat jag har tagit beslutet att lämna Göteborg. Jag har haft 7,5 otroligt fina år i klubben och de senaste 5 åren med Torbjörns ledarteam har varit de bästa i mitt liv. Laget, spelare och ledare har blivit som en del av min familj och resan vi har gjort tillsammans är svår att beskriva med ord. Vi har nått framgång och samtidigt har jag älskat varenda sekund på vägen. En grym kombination av framgång och glädje som jag aldrig tidigare har upplevt i min fotbollskarriär.

Trygghet är bra men i för stor dos blir det farligt. Genom hela mitt fotbollsliv har jag försökt putta mig själv över kanten och hoppat varje gång min inre röst har sagt att det är nödvändigt för min utveckling. I Göteborg var jag i 7 år utan att höra den rösten vilket säger mycket om vilken bra miljö det är. Staden och alla supporters som alltid har ställt upp och stöttat mig när jag har upplevt tunga tider, grattat mig när allt har flytit på- Tack, jag kommer aldrig att glömma er!

Jag har stora drömmar och mål med mitt fotbollsspelande och i slutändan måste jag fatta beslut som driver mig mot dem. Mitt kontrakt med Göteborg gick ut nu till sommaren och förlänger jag över hösten så innebär det jag är "använd" i Champions League. Det i sin tur innebär att Göteborg är den enda Champions League-klubben som jag är intressant för efter årsskiftet. Kanske finns det inget intresse hos övriga cl-klubbar, varken nu eller efter årskiftet men jag vill iallafall ge mig själv möjlighet att ta reda på det. Det handlar absolut inte om några pengar eller något missnöje från min sida, det handlar kort och gott om att jag tror jag behöver en förändring för att kunna ta nästa steg.

Livet i den här formen är kort och fotbollskarriären är ännnu kortare. Det gäller att följa sina drömmar och lyssna på sin inre röst.

Tack för allt Göteborg och alla Göteborgare, ni har alltid en plats i mitt hjärta!

eken #5

Fest på lounge!

I onsdags bjöd Hellmanns på 4th of Julypartaj på Lounge. Svintrevligt! Gott käk, goda drinkar, bra livemusik och sist men inte minst Ben and Jerry icecream som dessert. Fantastiskt trevligt sätt att starta semestern.
(Bilderna är lånade från aveny.se)

gener

Pratade med en kompis om deras hund som har en väldigt snygg mops-kropp. Det låg ingen träning bakom, bara goda gener. Började fundera kring gener och insåg att de alltid är väldigt bra att ha. När jag hade min lite tjockare period så sa jag alltid "det är mina gener, tjock benstomme ligger i släkten". Det fungerade som utmärkt försvar iallfall fram tills dess att folk träffade morsan och hälsade på hennes minimala stomme. Medandra ord: Var tacksam för era gener för de kan alltid användas på något positivt sätt, om inte åt ena hållet så åt det andra.

alla kan ha en dröm

Läser intervjuer med olika fotbollsspelare och ser "näringskedjan" utifrån. Häckens Waris gjorde 5 mål i gårdagens match och han säger att hans dröm är att spela i spanien, med messi och ronaldo. Juniorspelaren som har blivit uppflyttade i A-laget säger att hans dröm är att att ta en startplats brevid denne Waris i Häckens starelva. I P19-laget går säkert ett helt gäng spelare omkring med drömmen om att få A-lagskontrakt och i P16- laget går det runt smågrabbar och önskar mer än något annat att de fick chansen att träna med U-truppen. När jag ser på det utifrån så känns det så fint. Alla kan ha drömmar. Alla strävar vi efter att nå himlen och även om våra himlar är olika höga,  utifrån vart vi befinner oss just nu så innebär vårt arbete mot drömmen samma typ av lyckostunder och samma typ av bakslag. Vår vardag påverkas mer av det faktum att vi vågar ha en dröm än hur den drömmen ser ut . Waris är lycklig idag, han känner att han har tagit ett kliv mot sin dröm. P19-spelaren som gjorde en kanonmatch inför ögonen på A-lagstränaren är lika lycklig han. Han befinner sig "längre ned" i kedjan om man ser på det utifån men skulle man mäta det i lycka så är han på exakt samma nivå som waris, messi och killen som fick chansen till A-lagskontrakt. Så till alla därute, inklusive mig själv, fortsätt sträva för det är det som ger er känslan av att ni lever. Oavsett vart ni befinner er på den yttre  "statuskedjan" så har ni samma möjligheter till lycka och känslan av framgång. Så fokusera inåt och följ rösten.

folkets bio

För en vecka sedan var jag på bio. Jag såg en dokumentärfilm som heter "för dig naken". Jag gick in i biosalongen med en uppfattning om huvudpersonerna, ja fördomar helt enkelt. Jag tänkte att "så kan man ju inte göra, det funkar ju inte" och sen när jag gick därifrån så studsade jag på små moln. Man kunde visst göra så, det funkade alldeles utmärkt för dem. Nu har jag tänkt på den här filmen i en vecka, jag har väldigt svårt att släppa den. När folk säger till mig att jag "måste" se en film så tänker jag alltid, jaja visst så jag förstår om ni tänker så när ni läser det som jag skriver. Jag känner mig sorgsen när jag tänker på att det finns människor som aldrig uppleva den här filmen, så bra är den. Jag vill bara packa in alla kompisar i en buss och köra in dem i biosalongen för att försäkra mig om att de faktiskt får möjlighet att se den här filmen, så bra är den. 10 ggr den senaste veckan har jag tänkt " men hallå, lugna dig lite nu, är den verkligen så bra?" och svaret på den frågan har jag inte. Jag vet iallafall att min upplevelse av den här filmen  är att det är den bästa filmen jag någonsin har sett. Problemet är att jag inte känner till en enda människa förutom jag själv som har sett den så jag vet inte om det bara är min upplevelse och att jag bara hade en väldigt fin "gå på bio dag". Så kära medmänniskor, gå och se den här filmen! Om inte annat för min skull, för att jag ska slippa gå runt med den här känslan av att jag har sett något helt fantastiskt som ingen annan har sett. Den visas på folkets bio.

nystartsmåndag

Farmor och farfar påpekade att det är dålig uppdatering av min blogg. Dålig uppdatering är ett understatement, den är ju helt död. Jag har inget internet hemma längre, därför detta break. Idag är det måndag och jag har bestämt mig för att det är "nystartsmåndag". Nystartsmåndag innebär att man kan börja om och starta upp med ALLT som man vill starta om med. Så, jag startar om med en hel del saker idag, rycker upp mig på flera olika håll , lite som man gör första dagen på det nya året. Bloggen får bli en del i denna nystart. Jag kan inte lova att jag håller , kanske lägger jag ned det redan imorrn men min ambition är att köra en nystart som håller i sig. Och skulle det skita sig så kan jag ju alltid lägga in en ny "nystartsmåndag" redan nästa vecka.

När man nästan lyckas...

Pratade på ett fairplay event idag och det kändes roligt och bra. Nolltolerans mot svordomar och fult spel, bra grej! Jag skötte mig fint tyckte jag. Så efter kommer det fram en supergullig liten kille som går i 6an och säger: Tack för inspirationen, det du sa var jätteinspirerande. Och jag svarar: Tack, f-n va glad jag blir. Att leva som man lär. Blir inte bättre när jag tittar upp och ser att det står "katolska skolan" på hans matchtröja. Men dagen har bara börjat så jag kämpar vidare mot att bli en bättre människa.

Prestationsångest

Ni som inte är en del av den här världen förstår inte. Ni kan aldrig förstå vilken enorm press man utsätts för som hundägare. Till att börja med ska hunden helst se bra ut. Den här pressen påverkar sällan ägaren då ALLA hundägare tycker att deras hund är söt. Detta trots att andra hundägare aldrig kommenterar "ååå vad söt" utan mer " ååå...eh vad är det där för ras?" Får man en sån kommentar istället för söt-kommentaren så bör man reagera med misstänksamhet. Då bör man tänka "hm min hund ser nog inte så bra ut men skit i det". Tyvärr kommer vi aldrig till den insikten. Istället tänker vi "ååå, den andra hundägare verkar nyfiken på rasen". Kanske vill hon skaffa en till hund och då vill ha en som min lilla Ludde. Har man riktigt otur får man höra en kommentar som min morsa slängde ur sig när hon stötte på en hund som hon tyckte var ful: "åå han ser så lustig ut, ihoptryckt liksom men ändå lång" och sen alltid försöket att släta över " vad är han för ras??" som sagt, hundens snygghet eller brist på det leder sällan till prestationsångest för hundägaren. Problemen uppstår när vi rör oss mot hundens beteende, Den delen som vi hålls ansvariga för. Hunden avslöjar oss om vi inte är eller har varit den perfekta matten (vilket i hundägarvärlden är lika med att vara den perfekta människan) man ska vara Kärleksfull men ändå sätta gränser, jag och min hund ska ha ett samspel, ett gemensamt språk som vi båda förstår. Jag och Uffe har ett språk som vi båda förstår, jag skriker Kooom hiiit med
Min strängaste röst och då betyder det att Uffe ska springa i full fart fram till en främmande hund som han ska hälsa på. Efter kommer jag flämtandes " vaaad gör duuu? Med arga rösten till
Uffe och sen " förlåt, han brukar alltid komma när jag ropar" med snälla rösten till människan som äger hunden som jag nu till min fasa ser att min hund försöker sätta på. Jag rycker bort Uffe och drar honom bort , håller honom i superkort koppel som straff för att han drog. Mumlar "jävla skithund, du ska komma när jag ropar" och inser efter 100m dragande att Uffe inte är med mig på varför han straffas eftersom det har hänt 11 nya saker mellan hans vägran att komma på inkall och mitt hålla-kopplet-tight-straff. Misslyckad hund pga Misslyckad matte = misslyckad människa.

När misslyckad matte möter lyckad
Matte eller husse uppstår prestationsångest. När jag kämpar som hårdast med inkallningen , "jamen kom då Uffe, kom då, kom hit, braaa, kom,såjaaa!" hör jag hunden och hundägaren med det lyckade samspelet. Det är en matte med en liten 12veckors valp. De har känt varandra i 4 v och hon säger saker so
"nähä du pricken , leker gör vi INTE i koppel, leker gör vi bara när vi är lösa." jag tittar på Uffe. Han är iaf söt till skillnad från hennes lilla skithund. Då
Vänder hon sig till mig och säger "hur gammal är den där?" och jag förstår att det är kommentaren som tom hamnar under "vilken ras?" på tyckaomnågonannanshund-listan.


premiär och seger

Igår var det seripremiär i damallsvenskan och vi vann mot Djurgården med 2-0. Skönt tänker ni kanske men som fotbollsspelare och som en del i ett ambitiöst lag tänker man inte alltid så. Ibland borde vi fira mer när vi får med oss resultat och ibland kanske vi borde reflektera och analysera mer Trots att vi fick med oss resultat, balansgången är hårfin. Jag brukar, oavsett resultat ta kvällen och delar av natten till analys och kritisk granskning för att sen försöka fokusera på allt positivt dagen efter. Dagen efter har man klarat av analysen och är hyfsat klar över vad som inte stämde och då är det lättare att glädjas. Jag har försökt att köra det käcka positiva, försöka lura känslan-attityden redan direkt efter matchen men det funkar inte för mig. Hur mycket jag än upprepar "jihooo vi vann"  så tuggar det ändå i bakhuvet "vad kunde vi gjort annorlunda/bättre". Som sagt, det är en balansgång, viktigt att glädjas, viktigt att analysera. Igår direkt efter matchen gick mitt huvud direkt in i "skit, vi och framförallt jag kan bättre,varför blev det inte bättre idag?" Jag funderar samtidigt som jag skriver autografer till alla sköna ungar. Jag fryser arslet av mig och när jag har skrivit ungefär 27 autografer och fingrarna börjar stelna så kommer jag fram till en liten söt tjej, kanske 8år gammal (uppskattningsvis men med tanke på att 15åringar ser ut som 25 åringarnuförtiden så var hon kanske bara 4år då) -hej! säger tjejen. Sen fortsätter hon "jag tycker om dig men idag var du inte alls så bra". Så skön tjej! Befriande att höra till att börja med, framförallt grymt att vi har såna fans som har koll på när man är dålig, för nåt år sedan kunde man få höra "du var bäst" fast man inte hade spelat en minut :-) 8åringen kan nog bli ett ledarämne för hennes mening är klockren, det sammanfattar hela grejen:att vara omtyckt fast man inte presterar bra, då är det okej att höra att prestationen inte var ngn höjdare, det är ju ofta något man vet med sig ändå, får man höra det blir det nästan som en lättnad. Ja grymt me ungar! Nu är nattens analys klar så nu kan jag ärligt glädjas åt allt det positiva, det ska jag göra idag. So long soldiers!

HAPPY PAPPEN och GLAD PÅSK






I torsdags firade vi Pappa som skulle ha fyllt 61år. Varför ska man fira någon som inte lever? För oss handlar det om att behålla minnet av pappa, hålla igång honom liksom.  Tror det var min vän "dammis" som sa "det är bra att "marknadsföra" de som inte lever för hålls de vid liv." Kloka ord. I år inföll vårt firande av pappa ja eller "PAPPEN" som jag kallar den här lilla högtiden, samtidigt som hela världen jobbar med marknadsföring av en annan människa som också är död. Vi räds inte konkurrens men det är klart att PÅSKEN är en tuff motståndare i veckans högtidsmatch. Påsken och Pappen påminner om varandra på många sätt. Under påsken äter man mycket och gott, gärna lamm, samma sak gäller under Pappen. Familj och vänner hör också både påsken och pappen till. Ägg äter jag alltid många och det är inget jag slutar med pga att det är papp så äggen är inget du missar om du får för dig att fira papp istället för påsk nästa år. Papp är en väldigt fri högtid som man firar när det passar. Vissa firar två gånger per år, andra kanske t.om. 3-4. Vissa kallar pappen för mammen och det är också helt okej, Pappen är inte låst till ett namn eller datum. Enda kravet för pappen är att människan ni firar ska vara död och att det kan vara vemsomhelst förutom Jesus. Detaljerna i era traditioner styr ni om som ni själva vill. Vill man blanda in kyrkan så är det såklart helt okej. I vår familj tittar vi på foton och filmer från när vi var små. Vi går ut tillsammans allihopa och springer intervalller, vi beställer hem pizza och vi skrattar svinmycket. Vi hånar mamma lite med glimten i ögat, vi hälsar på farmor och farfar och får en mysig pratstund och gott fika, Vi går på stan och unnar oss något fint, vi lyssnar på Dean Martin och Frank Sinatra och sjunger med fast vi sjunger fel med vilje för att bevara minnet av PAPPEN. Om ni har någon död i närheten så tipsar jag verkligen om att skapa en egen pappen. Som sagt, det är en väldigt fri, kravlös och personlig högtid som ser ut precis så som ni väljer att utforma den. HAPPY PAPPEN ALLIHOPA! och till er andra Glad Påsk!

fler..


invigning

När jag spelade Champions League mot arsenal så var hela gänget EK i Manilla och hängde på Hoppets stjärnas invigning av "Peter Ek education center". Känner mig otroligt stolt över att pappas engagemang lever vidare nu och iom skolan, för all framtid. Lillebror och kusin spelade några låtar och morsan och lillsyrran klippte bandet, kidsen körde värsta uppvisningen i dans och sång. Här kommer några bilder.


ibland behöver man en paus

Jag har tagit en paus från datorn, sjukt skönt. Inget uppdaterande, inget twittrande, inget bloggande. Ni borde testa, det är bra grejer. Tror att jag kommer blogga igen nu men med några dagars mellanrum. Jag skulle tro att jag är inne på nätet nån gång i veckan, inte mer för jag har känt på det fria livet utan internet och det var fantastiskt fint ska jag säga er. Jag läser böcker nuförtiden. Jag är en sån som säger "man är aldrig ensam med en god bok". En sån människa är jag. skrämmande. men skönt. och skrämmande. men mest skönt.

on the road again




on the road again. Sportlovet är slut, innebär tydligen att alla måste dra från Oslo till Göteborg me buss. Full buss. Flott. Kämpeflott. Sportlov är en skön grej för kidsen och medan jag skriver det slår det mig att hela mitt liv är typ som ett sportlov. Ut och sporta och sen hem och fika innan jag beger mig ut och sportar igen. Fan va skönt. Mitt liv är ett sportlov. Har inte tänkt på det tidigare. Det var iaf något positivt att tänka på denna sega fredag när laget drar och spelar turnering i Växjö.

RSS 2.0