För en vecka sedan var jag på bio. Jag såg en dokumentärfilm som heter
"för dig naken". Jag gick in i biosalongen med en uppfattning om huvudpersonerna, ja fördomar helt enkelt. Jag tänkte att "så kan man ju inte göra, det funkar ju inte" och sen när jag gick därifrån så studsade jag på små moln. Man kunde visst göra så, det funkade alldeles utmärkt för dem. Nu har jag tänkt på den här filmen i en vecka, jag har väldigt svårt att släppa den. När folk säger till mig att jag "måste" se en film så tänker jag alltid, jaja visst så jag förstår om ni tänker så när ni läser det som jag skriver. Jag känner mig sorgsen när jag tänker på att det finns människor som aldrig uppleva den här filmen, så bra är den. Jag vill bara packa in alla kompisar i en buss och köra in dem i biosalongen för att försäkra mig om att de faktiskt får möjlighet att se den här filmen, så bra är den. 10 ggr den senaste veckan har jag tänkt " men hallå, lugna dig lite nu, är den verkligen så bra?" och svaret på den frågan har jag inte. Jag vet iallafall att min upplevelse av den här filmen är att det är den bästa filmen jag någonsin har sett. Problemet är att jag inte känner till en enda människa förutom jag själv som har sett den så jag vet inte om det bara är min upplevelse och att jag bara hade en väldigt fin "gå på bio dag". Så kära medmänniskor, gå och se den här filmen! Om inte annat för min skull, för att jag ska slippa gå runt med den här känslan av att jag har sett något helt fantastiskt som ingen annan har sett. Den visas på folkets bio.
