-EKEN på äventyr- häng me!

Så , vi sätter oss på ett plan från New York och jag hamnar bredvid en misstänkt terrorist. Aha, hon är fördomsfull! tänker ni nu men det var inte ngt med utseendet som gjorde att jag misstänkte den lilla terroristen. Han betedde sig underligt. Jo men han gjooorde det!!! Sätter sig i stolen jämte mig och studsar nervöst med ena knät. När vi ska starta smsar han till en som heter Hussein i efternamn. AHA, du tycker att ngn är terrorist för att han heter Hussein? nej det gör jag inte men intrycket förstärktes av det och dessutom trodde jag att jag hade knäcancer pga liten knöl under knät så det var inte bara med terrorister som jag hade dragit förhastade slutsatser senaste veckan.

Anyway, när vi har lyft drar min resekompis terroristen i sig några vita piller (min teori blir då att han tar droger för att våga kapa planet). Han sätter på en film som handlar om rymden, flygplan och explosioner, EXPLOSIONER!!!!!! Tankarna snurrar i huvet. Vad ska jag göra? borde jag varna på något sätt? Jag tittar på flygvärdinnan och ler som ett hemligt tecken. När jag bara får ett leende tillbaka känner jag att det kan bli väldigt pinsamt om jag börjar varna för en terrorist om han inte är så terrig som han verkar och då bestämmer jag mig för att jag ska vara på tå hela flygresan. När terrisen gör sitt första move så kommer jag agera genom att kasta mig runt halsen på honom samtidigt som jag slår i huvet med min mobiltelefon. Jag scannar av resenärer i närheten av vår rad och får syn på iaf tre killar som skulle fixa att brotta ner terroristen om jag bara kan hindra första rörelsen genom ett slag. Det känns tryggt. Har han medhjälpare? klart han har, de sitter säkert längre fram.

Jag målar upp i huvet hur jag kommer bli planets hjälte och hyllas i hela USA, jag ser Obama, jag ser mig på olika galor och jag ser mig själv hålla föreläsningar om civilkurage. Plötsligt känns det bara roligt att jag har hamnat bredvid en terrorist för det kommer göra mig till hjälte. Jag är redo, make your move motherfucker!

Då somnar han. Han visar typiska tecken på låtsassömn men mig lurar han inte med de där rycken i mungipan. Till slut börjar jag tappa fokus, det finns 105 filmer att välja mellan på planet, jag har aldrig haft det utbudet på ett plan tidigare. Efter noga övervägande bestämmer jag mig för att jag fixar att kolla på en film och samtidigt hålla ett öga på mannen brevid. Filmen gör mig trött. Ögonlocken tunga. Jag gör det som en blivande hjälte absolut inte får göra: jag somnar. När jag vaknar landar vi och terroristen har inte gjort sitt drag. Kanske hade jag fel. Kanske är allt inte vad det verkar vara. Fast jag tror nog att den här terroristen bara var på rekarresa och att han i värsta fall kommer göra sin grej på en annan resa när det inte sitter en observant och modig resenär bredvid.