-EKEN på äventyr- häng me!

förlovad igen

När jag var uppe i sthlm var det lite som att jag inte var förlovad med någon. Alltså inte att jag var helt slampig och var med andra killar, utan just det att jag inte hängde ihop med någon annan än mig själv egentligen. Jag var med familjen men jag tog alla beslut utifrån mig, behövde inte ta hänsyn till någon. Nu är jag tillbaka i göteborg och då är jag tillsammans med Per och tillsammans har vi en hund så man kan säga att vi är nästan som en familj.

Det KAN ha varit så att jag har blivit lite egoistisk i mitt tänk däruppe i sthlm. Jag tror ju inte att det är möjligt men för en timme sen gjorde jag något som inte riktigt kändes solidariskt.

Jag går ut med uffe på morgonen innan jag åker till sjukgymnasten. Per börjar jobba tidigt och sen ska han komma hem vid hal12 och ta ut uffe, det är planen. Jag blir klar lite tidigare och är på väg hem vid halv12, då ringer per och säger att han inte är hemma förrän halv1 för han kom på att han ska träna. Störigt som fan och i den grejen kan jag med lite subjektivt tänk känna att Per borde ha planerat bättre. MEN det fina hade ju varit om jag då bara säger: jamen inga problem, jag är hemma om 10 minuter, jag kan ta ut uffe vid lunch. Här väljer jag istället :

- Men va fan, jag är på väg till stan men då får jag skita i det och åka hem och ta ut honom. Kunde du inte ha meddelat det här igårkväll när jag planerade min dag? FAN! sen åker jag hem och tar ut uffis.

Jag spelade martyr OCH ljög. Fint! Trodde människan skulle bli finare och mer omtänksam när folk i ens närhet går bort. Not me, jag kör lite tvärtom jag.

Hahaha! Och sen när Per blir sur på dig för att du betedde dig inte så jätteschysst kan du köra min-pappa-har-ju-dött-kortet och avfärda eventuellt klag på att du är helt förvirrad efter allt du varit med om på sistone. Egoistiskt det med, men det blir ju ändå till att löpa linan ut liksom.



Häromdagen sa en tjej på mitt jobb att hon skulle svänga förbi floristen och köpa en vacker blombukett till sin kille, för att han haft en tuff vecka på jobbet och så. "Floristen??", svarade jag. Jag har nog aldrig köpt en snällhetspresent till min kille, jag. Men what the fuck, jag ska ju tydligen få gifta mig i alla fall! :-)