-EKEN på äventyr- häng me!

Eftersom jag inte hade ngt förhållande innan jag träffade Per så var farsan ohotat världens bästa man i min värld.  Jag träffade Per när jag var 22 så man kan säga att farsan hade jobbat in ett hyfsat försprång, ett försprång som var omöjligt att ta in även fast Per tog in meter efter meter på ett sätt som Ingen annan hade fixat. När pappa dog så kan man tro att han skulle halka efter i racet mot Per men konstigt nog så blev det mer som en spurt än mjölksyra och pappa tillskrivs numera inte bara alla de goda egenskaper som han hade utan även ett par som han inte hade (jag är så hjärntvättad att jag inte kan skilja dessa från de han verkligen hade, därför kan jag inte säga vilka som är vilka).

Iallafall, för två år sedan idag förlovade vi oss jag och Per, på en restaurang I New York den 14e November 2008. Ja det var en av pappas favoritrestauranger men det berodde mer på att Per är lik farsan när det gäller att fatta tycke för italienska små genuina ställen. Idag är det allstå två år sedan vi förlovade oss. OCH idag är det fars dag vilket innebär att jag inte vill fira ngnting utav dessa för att det känns som att grotta runt lite för mkt i hjärtat. Stackars Per. Tur nästa års fars dag inte är den 14e.