somalisk afton
Per är borta på futsal hela dagen och jag tänkte att jag skulle passa på och göra saker som jag inte gör så ofta. Nu har jag precis klippt mig själv med pers rakapparat för det gör jag inte ofta men så tog batteriet slut efter 2/3 så bakhuvet är i små toffsar. Nu ska jag och toffsarna vandra iväg till röhska för att delta i "somalisk kulturafton" och för att komma in i rätt känsla har jag rakat in ett S i huvet, ja S för Somalia alltså, inget annat men det hajade ni. Kläder för dagen är Kongolinne ovanpå skjorta. Jag hade inget Somaliskt linne, bara det här kongolinnet och ett kopparbergslinne och då tänkte jag att kongo ligger ju iaf i samma världsdel. Nu kör vi Somalisk afton, jag, toffsarna, S:et, kongolinnet och förhoppningsvis nåra fler människor som har letat sig till Röhska. Önskar att du var med mig lilla Hodan!
som en del i mitt ya lite galnare liv..
Som en del i mitt nya lite galnare liv sitter jag nu i den "tysta vagnen" på tåget och pratar väldigt väldigt högt med mig själv. Eller så vågar jag inte det utan sitter kvar här i vagn 6 och är så tyst jag kan fast jag befinner mig i en vagn där man får prata. Jag är tyst för att jag inte vill störa, viskar till per när han ringer upp på mobilen för att jag inte vill att ngn tågåkare ska bli irriterad. Nej, Jag är inte riktigt där än men jag jobbar på det. Återkommer så fort det kommer någon form av genombrott. Passet har jag plockat fram också ifall att konduktören vill se det, biljetten är Faktiskt personlig hörrni. Jag ser ut som en krigsfånge på passet, kan det vara något galet?
jag kör pälsen
Ibland påminns man om att livet är kort och att det gäller att passa på. Passa på att använda den där fuskpälsen som hänger inne i garderoben. Använd den trots att den är för mycket och gör att du ser ut som en jagvetintevad.
MOD. Vad är det? För mig är det att iallafall någon gång då och då sudda ut sina egna begränsningar, kasta in mer liv i vardagen , våga ta en promenad
förbi parken och traska runt i landet utanför trygghetszonen. Inte varje dag, inte hela tiden men då och då. Livet you guys,
just fucking do it! Jag kommer göra det. Jag har höga ambitioner med mitt projekt och kanske når jag bara halvvägs men jag ska testa. Jag kommer använda pälsen och jag kommer släppa kanten och hoppa. Jag kommer göra saker som får hjärtat att skrika
wohooooooo! Inte varje dag, inte hela tiden men inte heller aldrig utan någonstans där mittemellan. Feel free to join me! Och om vi ses på stan, glöm inte att göra tecknet som visar att du också jobbar på att leva lite mer, lite friare:

Min ambition är att redovisa delar av projektet här på bloggen. Kanske lyckas jag, kanske blir det inte alls så. Det finns fördelar och nackdelar med att dela med sig. Fördelen är att det sätter viss press på mig, blir inte så ballt om jag skriver att jag ska göra saker som är utanför trygghetszonen och sen bloggar om när jag slänge flaskor i soptunnan istället för att ta med dem till glasinsamlingen. Jag gillar den pressen och därför skulle jag kunna tänka mig att låta er hänga med på min utmaning till mig själv. Å andra sidan finns det nackdelar med att skriva om det på bloggen. Jag skulle ha svårt att blogga om saker som är "wild" för mig men som jag tror att ni uppfattar som helt vardagliga. Å andra sidan vore det en del i utmaningen, köra på mitt eget race och skriva om saker som faktiskt är utanför min trygghetszon, hoppa över andras uppfattning. Ja, vi får se hur det slutar. Eller hur det börjar kanske jag borde skriva.
Vad händer?
Vad händer undrar ni kanske? Heeelt dött på bloggen juuuu! Jag vet, svindåligt. Jag har för tillfället risig inspiration till att blogga men jag återkommer så fort jag känner av minsta lilla lust till ett ge en målande beskrivning av min vardag:-) kram på er så länge!

tänker

sitter i mammas lägenhet och hör hur stormen härjar utanför. Shit vilket regn. Själv hemma och storm ute ger en grymt skön känsla. Som att man blir klar i huvet, tid att höra vad man tänker. Typ harmoni eller nåt i den stilen. Dagens besök hos farmor och farfar var som vanligt mycket skönt snack och många minnen. Vi tittade på gamla bilder på pappa och det rörde igång tankar och känslor. Farmor och farfar hade varit på begravning igår, en 95 årig barndomskompis till farfar. 95 åringen hade ett barnbarns barn som var 8 år gammal. För några år sedan hade gammelfarfarn sagt till killen att "när gammelfarfar fyller 100 så ska han få en guldmedalj". Det hade etsat sig fast hos den lilla killen och nu på begravningen igår hade han gjort en egen guldmedalj till sin gammelfarfar eftersom han aldrig hann bli 100. Han hade gjort den i slöjden, lagt ner massor av tid på att få den att se ut som en riktig medalj. När de andra gick fram till kistan och la en ros hade lillkillen gått fram med sin medalj och lagt den på gammelfarfarns grav. huh...va sorgligt.
Annars blandar jag tankar hejvilt här. högt och lågt. Lugnet och ensamheten, kanske är lite norrlänning i mig ändå.
tjuvlyssning
Det här inlägget skriver jag under press, när som helst riskerar jag att bli upptäckt och då skulle det bli väldigt pinsamt. Iallafall, Sitter på ett tåg med hela idolproduktionen inkl. idolerna. De är lite slitna för de har festat igår hela gänget. Brevid mig och snett mittemot sitter brudar som tydligen sysslar med scenografi och dans. Deras chef kom precis förbi och sa "
ja men va bra, jag ser att de flesta av er redan sitter och tittar på gårdagens uppträdande och analyserar scenografin." Han går förbi några stycken och säger "
ja du kollar på den delen, och du kollar på den delen...sen kommer han fram till en tjej som känns väldigt mycket som syrran.
Och du tittar på.. eh vad är det där? KUNG FU PANDA? och tjejen som blir lite paff över att bli påkommen svarar
nja....alltså jag analyserade lite igårkväll efter uppträdandet. haha...Igårkväll när de andra festade analyserade hon för att hon skulle få tid över till att se kung fu panda nu. Troligt syrran-look-alike-tjejen, troligt.
hemma
Nu är vi hemma igen, wop wop. Känns bra att vara i sveeeeerigeeeee, kolla på svensk tv, käka svenskt (thai och sushi idag) och ha gångavstånd till Valhalla igen. Ska försöka packa upp sen kommer en uppdatering. Några av er är kanske nyfikna på känslan i laget nu när det händer massa under silly season? några undrar kanske om vi fick me oss ngn Jamaicansk rom hem? (syrran) och om jag är frisk i halsen och välmående (morsan). Jag ska uppdatera er, ska bara försöka fixa igång mig själv först.
Hej då all inclusive
All inclusive i am leaving you. Hej då frukost stekt ägg, 2 små korvar,en sked bönor, ost och yoghurt med musli. Jag började ändå bli trött på dig, bara så du vet. Jag vet, Jag kunde ha testat andra saker men jag har en inbyggd lojalitet gentemot per, frukostar, lagkompisar , tränare och familj. Hej då okynnesdricka kaffe och hejdå lemonad utspädd med vatten, jag kommer sakna er men ersätta er med någon annan. Kanske starkare, nej förresten, helt klart starkare när det gäller mr coffee.

om sorg
Ena dagen känns det som att pappa bara var en liten del i mitt liv och att livet ju fortsätter väldigt fint utan honom. Pappa var den bästa men han var ju inte HELA livet. Så
nästa dag känns det som att ingenting har någon mening utan honom. Som att alla roliga saker jag gör bara är ett försök att lura mig själv att det funkar fast han inte är med. Jag blir otröstlig och det spelar ingen roll att jag försöker hitta på alla möjliga bra saker som jag har framför mig eller som jag upplever. Jag tänker positivt men sen kommer den andra rösten in och säger "men spelar roll att du kan spela fotboll , hur roligt är det i jämförelse med det tråkiga i att pappa inte finns?" Som tur är upplever jag dag2 max en gång varannan vecka eller 1 gång i månaden. Dag1 är resten av dagarna.
5-kamp
5-kamp "på skoj". Urartar helt. Kaos. För vem har man 5-kamp? För barnen? De gråter. För oss vuxna? Vi gråter oxå.

På utflykt
Pers mammas man Kurt filmar det mesta. Jag är noga med att försöka hålla käft när filmkameran är i närheten, då slipper man iaf höra sin egen röst.
Igår fick Ella (pers 7åriga systerdotter) nog. -MÅSTE du filma heela tiden??
Kurt: - ja men det är för din skull. När du är 15 år har du glömt att du har varit här och då är det roligt att kunna titta på.
Ella: - när jag är 15? Då är du så gammal att då har du glömt bort att du ens har haft en filmkamera!
Kurt: -jahapp.


Kommentarer
Jag kan inte kommentera från jamaica om jag inte går in via datorn men tack för era kommentarer, Lovar att kommentera varenda en när jag kommer hem.
Det börjar ordna upp sig, shit DO happens!
Senaste nytt härifrån är att jag har ätit vitt pulver för min mage, svärmor har blivit erbjuden LSD och extascy och att min hals är frisk, bara bra nyheter mao.


Spelekvinna
Sne näsa?
Jag har trott att min näsa är sne och att den har varit det sen jag bröt den, trots att doktorns la rätt den. Ni som är mina medmänniskor har sagt att den inte alls är sne. Tack medmänniskor, TACK!

Lägesrapport
Halsont? Sjukt löjligt har jag tänkt. Men det var innan jag fick testa jamaicahalsen. Den här halsen is killing me. Som att trycka ner en hel burk tandpetare på bredden, så känns det.
En annan sak, skrev i tidigare inlägg att det är många feta människor här. Jag har aldrig sett så många stora människor på en och samma plats. Flera åker rullstol eller små permomobiler för att iöverhuvudtaget kunna förflytta sig. De är matberoende tänker jag och när jag tänker lite till så känns det helt hemskt att de befinner sig på ett allinclusivehotell med tillgång till dålig mat 24/7.
En tredje sak, första dagen när vi promenerade på stranden kom det fram en dam och tryckte hasch i Pers hand. "Det är det här som är jamaica " meddelade jag per med erfaren röst. Jag hittade på det erfarna i rösten för jag har ingen somhelst erfarenhet av varken Jamaica eller droger men det kändes som en bra sak att säga.
Härliga nyheter till er därhemma!!!!
Om ni fungerar som jag, vilket jag förutsätter att ni gör så tycker ni inte att det är roligt att läsa om varma Jamaica och välmående medmänniskor. Jag menar helt ärligt , vem vill se bilder på någon som har det skönt och bra? Well, i dont! Om det inte är jag som är den som har det skönt och bra. SÅ här kommer strålande nyheter: nummer 1) jag har svinont i halsen. Riktigt j-à ont, som att en arme av små jamaicaner hugger med sina svärd och bränner med sina haschpipor varje gång jag ska svälja. Nummer 2)idag är det molnigt. Och nummer 3) alla människor här är väldigt tjocka och det är vi snart också eftersom vi käkar samma mat som de. Vet att ni hade velat ha ett "no longer in à relationship" ändring i facebookprofilen men så långt har vi inte kommit än. (varför tycker man att det är småkul att läsa det, iaf om det inte handlar om Nära vänner?) Jag håller er uppdaterade! Kärlek till er alla, tuffa och balla!
Silly season
Silly season: ek till Jamaica.
Silly season 2: eks bikini stannar
I Göteborg.

jag har varit tvungen att känna efter lite...
Ledsen för helt kass uppdatering. Jag har varit tvungen att stanna upp i ett par dagar för att känna efter. Senaste månaden har varit den mest fotbollsintensiva i mitt liv och det blir lätt att man bara kör på tills man vaknar upp med en finne i mungipan, munsår, blek som iphone den vita dårå och tänker "vad var det som hände egentligen?". Har sammanfattat känslostormarna i huvet och det som har hänt är väl ungefär det här: 2 månaders sedan: Champions League debut i Kroatien. Efter den matchen tänkte jag "jamen nu har man ju fått sin dos av intensiva fotbollskänslor för det här året, nu kan man inte förvänta sig så mycket mer."
Sen mötte vi dem hemma inför nästan 1000 pers och det var också glädje.
Måste match mot Umeå och vi blir helt utspelade i första, lyckas på något sätt vända matchen och jag får sparka in 2-1 målet. Jag tänker att mer spännande än såhär kan det inte bli.
Så blir det match hemma mot Kristianstad, återigen en viktig måstematch.
Seger med 3-2 och en helt osannolik upplösning där jag får sätta en straff och Linnea sätter en med bara någon minut kvar att spela. Dagen efter är man helt slut på känslor. Vad var det som hände egentligen? Först anspänningsnivån innan och sen spänningen under matchen, jag skakade i hela kroppen när jag åkte hem från valhalla den kvällen.
Sen var det dags för Tyresö borta. Seger för oss och förlust för malmö och vi hade ett SMguld. Men guldet blev till silver, trots en fantastisk match av team buster och en förmåga att hantera press och en jädra nervositet på ett sätt som jag aldrig tidigare har sett oss fixa. 4-1 och jag fick göra ett grymt skönt mål.
Sen var det vila och återhämtning i 2 veckor innan årets höjdpunkt: cupfinalen! VILKEN JÄDRA RYSARE!
SMsilvret blev till ett cupguld efter 120 min och straffar. Farsan hjälpte mig att behålla lugnet när jag fick dra in den sista straffen:
Inget stort firande för 8dels i Champions League stod på schemat bara 4 dagar efter cupfinalen. Fortuna Hjörring borta, svårt match och mycket laddning. Imponerad av att vi fixade att ladda om och samla ihop oss på bara 4 dagar. Seger 1-0 gav oss ett bra läge i returen. Jane Törnqvist.
Retur mot danskorna hemma på Valhalla om en vecka men innan dess FOTBOLLSGALA!
3 dagar efter galan var det Champions League igen. Och IGEN fixar vi att samla ihop oss och ladda igång hela laget inför en sista match. KVARTSFINAL II CHAMPIONS LEAGUE här kommer vi!
Dagen efter var det avslutningsfest på Valand sen dagen efter det blev det hockey ute i Grästorp med stora delar av laget. Det har varit intensivt men vilken höst, den beste hösten i hele mitt liv. Ja, faktiskt!
Kommer mera...