-EKEN på äventyr- häng me!

Idag vaknade jag, gick upp , åt frukost och sen tog jag bilen ner till valhalla för att lira fotboll. För 15 år sedan vaknade jag också i Göteborg, gick upp, åt frukost och åkte iväg och spelade fotboll. Då var det Gothia Cup och min stora dröm var att jag skulle kunna leva ungefär ett gothiacupliv även när jag blev stor. Tänk att få vakna och veta att "idag ska jag spela fotboll, det är det viktigaste jag ska göra idag".  Så jag vill bara påminna alla därute, inte minst mig själv: Om du är en sån som spelar fotboll hela dagarna-  du en förbannat lycklig liten skit! Dessutom har du troligtvis varit en modig skit, en som har vågat hålla fast vid sin dröm även om det har gått tungt. Om du är en sån som drömmer om att kunna spela fotboll hela dagarna- fortsätt drömma så blir det verklighet. Om du är väldigt, väldigt gammal, typ sitter i rullstol för att dina ben är så gamla att de inte kan gå Och du känner att du också hade velat spela fotboll- sorry, kämpa på så kanske du kan lira hela nästa liv.

Jag är rödhårig , uffe är fortfarande svart som synden. Här kommer en liten pass-story:

Igår var det ett år sedan pappa ringde mig 08.30 , söndagmorgon 4e juli 2010. Först började han prata om min bok som jag höll på att skriva. Han gav lite tips och feedback. Jag tänkte att det är ngt skumt med att han ringer så tidigt och jag fick en knut i magen. Efter nån minut säger han: Ja sen är det såhär att jag har fått cancer i levern. Det ser inte så bra ut. Jag skrek rakt ut och pappa grät och sa "det är jobbigast att berätta det för er, det är mycket jobbigare än när jag fick beskedet själv". Han var så stark de närmsta två månaderna och nu när jag ser tillbaka på det så är jag så tacksam över att vi hade honom som stöd i sorgen, att han inte bara dog knallfall utan att vi kunde luta oss mot honom när det kändes som allra tyngst. Jag ser det som en sista gåva från pappa till oss, en sista lärdom om hur man ska hantera livet när det vänder sig mot en. Att man ska fortsätta göra roliga saker, att man inte ska "gräva ner sig", att man ska vara tacksam för allt som är bra mitt i allt det som är jobbigt och totalt mörker. De två månaderna som följde fram tills pappa dog var två väldigt bra månader i mitt liv. Jobbigt, tungt men också en väldigt fin tid, mycket tack vare pappa. Och om han hade funnits kvar nu så hade han sagt: "Nu måste vi gå vidare, lite ledsen får man vara ibland också men vi har ju gjort roliga saker i hela våra liv och vi kan inte sluta med det nu bara för att jag inte finns kvar. Eller hur? hade han sagt med självklara papparösten. Nej , det är sant, du har rätt, nu kör vi vidare farsan.

Jag kommer hem till gbg efter en veckas total rening av själ och kropp och efter ett dygn i civilisationen sabbar jag mitt nya, rena jag genom att sätta på tvn och kolla på: "Extrema pudlar". Vem gör så? jag gör så. Ett program om tävlingspudlar som de klippte och färgade i olika teman, en gjorde de som ett lejon. Iallafall, en av pudlar tar matte med till ett medium, för att förbereda pudeln inför tävlingen och för att ta reda på vad pudeln egentligen tycker om att tävla. Hos mediet som kan prata med hunden utspelar sig följande konversation:

Morsan och jag har varit på vestlandet i Norge sen i måndagsnatt. I den lilla byn befring som jag är döpt efter. Nej , precis, ni hajar att jag är döpt efter Befring i mellannamn inte i förstanamn, det är fortfarande Lisa. Men det förstod ni för ni är inte helt benga i huvet. Egentligen är det dumt att försöka beskriva befring men jag ska försöka. När vi kommer in i byn regnar det och vi får höra att det ska komma 100 mm regn de närmsta tre dygnen. Thats a lot. Vi bor i vår hytte som är en enkel stuga, utan tv utan dator och med kohage och forsen som närmsta granne. I forsen kan man fiska om den inte är för "stor". För stor blir den om det regnar för mkt och om det är varmt för då smälter glaciären och då blir det satans mycket vatten. Precis de förutsättningar som var när vi var där mao. När jag kom och skulle gräva mask nere hos bonden Jakob sa han "icke ens tenk på att fiske nå, älva är för stor". De orden fick mig att tänka precis tvärtom, dvs, bara tänka på att jag skulle fiska. Fiska som fan och visa att det visst gick att få fisk fast forsen var enorm. Jag återkommer med hur det gick.

Per har varit på hjärtscreening, man gör sånt när man spelar i elitlag i fotboll, som en rutingrej. För en stund sedan ringde jag och frågade honom om resultatet. "jättebra, jag hade jättelåg vilopuls" säger han och låter helt upprymd. Känner hur det sticker till lite i magen. jättelåg,  jag hade också låg men jättelåg låter oroväckande lågt. Jag vill inte fråga men jag måste:  "jättelåg, hur lågt är det?"

Det ösregnar ute. Jag sitter i soffan och uffe ligger brevid. Jag har aldrig förstått meningen med att ha semester från fotbollen. Varför ska man ha semester från någonting som man vill göra dygnet runt? never made any sense to me. Som att ta semester från att äta eller semester från att sova. Nu när jag sitter här och lyssnar på det smattrande regnet så hajar jag, jag hajar hela grejen. Semester handlar om att göra som man vill och framförallt När  man vill. Det handlar om frihet. Vi lever ganska inrutade liv under säsong. Nej, inte sitta uppe sent- morgonträning imorrn. Nej, inte gå ut och springa en random runda i skogen- match i övermorrn. Kaffe efter 20-tiden? nejmen då kan jag inte sova och då kommer jag vara slö imorrn. Under semestern bestämmer man sina egna tider. Vill jag spela fotboll kl.23 på kvällen så gör jag det. Det är en sjukt ball känsla. Just Nu t.ex. hade jag tänkt gå och lägga mig men så kom jag på "jag har semester, jag gör vad jag vill" och så satte jag mig i soffan och blippade fram till southpark. Jag är inget jättefan av southpark men jag kände att det var det programmet som jag absolut Aldrig hade suttit upp sent och tittat på om det inte var just för att JAG HAR SEMSTER. Jag är helt allvarlig, den frihetskänslan är fantastisk. Igår kryddade jag hela prylen med att bada i mälaren, fast det var kallt. Ett spontant bad. Bad bad liksom. Utan att sätta på mig badkläder, jag badade i träningskläder. Sån är jag- helt fri!

Sen kommer jag på mig själv med att sakna laget, undrar vad de gör samtdigt som det är en skön känsla att låta dem göra vad de vill utan att jag är involverad. Vill beskriva det som en lättnad, lättnad över att världen snurrar och att allt funkar trots att jag inte har koll på vilken film Sara såg igår eller vad Olivia åt till lunch.  Tanken på att de just nu går runt med samma frihetskänsla som jag, att de mår bra utan att vi är tillsammans och att jag faktiskt också mår bra fast jag inte är nere på valhalla 23 gånger i veckan, det är vackert.

Ja, det är ändå något bra med att ha semester.

Jo det som händer är att jag dricker kaffe och tittar på uppdrag granskning på svt play. Sjukt intressant om kravallerna i göteborg för 10 år sedan. Har ni sommarlov och tråkigt eller bara tråkigt så gå in på svt play och kolla på programmet, det rör runt i huvet på en. Som att läsa en serietidning fast man känner sig lite smartare än när man läser en serietidning. Jag har letat efter såna här aktiviteter, saker att göra när man har tråkigt som på ngt sätt känns meningsfulla men ändå roliga. De är svåra att hitta. Att läsa tidningen filter är en sån grej som är kul men ändå på ngt sätt utvecklande. Eller utvecklande och utvecklande, det känns iaf inte som att hjärnan går in i ett dvala. Om ni sitter på fler liknande aktiviteter så meddela mig.

Lyssnar på John Mayer

when i said that I dont care it really means my engine´s breaking down.

John Mayers cdbox. Kul med skivboxar faktiskt! Tack Truls och jompa för den här , 3 sköna skivor med john.

Ska äta frukost på cafe and the bakery. Jag ivrig och hungrig så jag har inte tid att vänta i 6 minuter på per som ska ta en dusch. "jag går före, jag måste ha i mig mat". Knatar ut, kommer dit och det är stängt. Det är matchdag så jag är inställd på att inget ska få störa mig, löser problemet genom att knata vidare mot the biscuit. Kommer in på det lilla, varma cafét och har reagerar direkt på att det inte är "de vanliga" som står bakom disken. Det är någon ny, en rookie, det lyser rookie om henne. Framför mig står en tjej och hennes kille. Tjejen är, ja hur ska jag beskriva henne? är ni med mig om jag säger Mespropp? Menlös j-a tjej, så hade jag velat beskriva henne. En sån som man bara vill rycka tag i och göra ett brutalt karateslag på , karateslag i magen. Jaaaa jag veeet, karate skall inte vara något som man använder utanför träningslokalen och det ska absolut inte vara brutalt och riktat mot en mespropptjej MEN jag säger bara att jag hade velat göra det, om det hade varit accepterat och om jag hade kunnat karate. Hursomhelst tar tjejen 5 minuter på sig att fråga om olika tillval till frukosten. BESTÄLL BARA DIN LILLA TÖNT!!!!

Jag har twittrat som bara satan därav torrt bloggande. Undrar om det kommer någon grej snart som är en mix av blogg och twitter. Alltså samma enkla upplägg som twitter men med lite mer utrymme, mer tecken att jobba med. Eller så vänder utvecklingen helt och folk slutar twittra, blogga, mellantwittrablogga och börjar samtala med varandra. That would be kind of sick.

syrran la in lite bilder på sin blogg. snor dem och sätter samma rubrik: syskonkärlek.

Så jag bränner alla kartor jag har, de gäller inte mer. Bara dem som jag ritar själv, bara det mina ögon ser.

Brorsan som är väldigt omtänksam kom på för ngn månad sedan att vi kunde skriva ut delar av min blogg och ge till farmor och farfar, för att de skulle ha något att läsa. De är 91 bast och sen farsan dog så har det varit lite uppe och ner med glädjestunder. SKITBRA idé sa jag och det var det ju! Sen har jag inte hört något så jag tänkte att jag får ta tag i prylen och skriva ut några inlägg som jag kan ta med nu i helgen när jag besökte. HUR SVÅRT SOMHELST! Det får inte vara inlägg med massa stavfel för då tycker inte farfar att det är bra, jag vill inte ge dem inlägg med för snabbt språk eller dålig svenska för då hajar de inte och det får inte vara några ämnen som är ointressanta "ungdomsämnen". Hittade 5 inlägg som jag tror att de skulle uppskatta, 5 inlägg på 4 år! Nu kollade jag inte igenom allt gammalt men ändå, det var inte jättelätt. Glad i hågen kommer jag till farmor och farfar, brorsan och syrran är redan där.

Kom in på hemköp förra veckan och går in i en man jag känner igen.

Det är du som spelar fotboll i kopparberg va? säger mannen.

Ja, heej säger jag. Letar febrilt i huvudet, vem? vem? vem? tror att jag kommer på att det är en ledare i jitex. Men bor du här? hör jag mig själv säga. (tänker att eftersom det är en ledare i jitex borde han bo i mölndal).

Nej men vi har ju kontor här, gatan brevid säger mannen med ett leende. okeeeej, jaja kontor ja!
Så fortsätter han: Hur ser det ut för er nu? vi tänkte skicka lite grejer till ungarna. ungarna. ungarna. jitexungarna? ska de skicka grejer till jitexungarna? finns det ens någon som kallar en grupp för jitexungarna och varför ska han skicka grejer till sitt eget lag? fan, det kanske inte är en jitexledare trots allt. Jag håller på att tappa det här nu, skiiit jag tappar det! och då kommer 

 Du vet inte vem jag är va?

och mitt killersvar: - jo, en ledare i jitex?

NEJ, DET ÄR JAG SOM JOBBAR FÖR VÄRLDENS BARN.

Han jobbar för världens barn. Världens barn är kanske världens viktigaste och finaste organisation för de jobbar för barnen, inte vilka barn som helst, världens barn. Vad för dålig människa har inte koll på världens barns representanter? Tydligen Jag. Känner mig helt rutten, som världens sämsta person och det är då mitt helt logiska resonemang sätter in " Nu måste jag göra något för att bevisa för honom att jag egentligen är god, att jag är på hans sida, på barnens sida." . Vad gör jag då? jo jag går förbi världens barns räddare, säger hejdå så snällt jag kan och sen ställer jag mig och pratar med min hemlösa faktumförsäljare bosse. Pratar med bosse ibland men den här gången gör jag det bara för att världensbarnsbeskyddare ska se mig och tänka aa, hon köper faktum, då måste det finnas något gott i henne. Vem f-n gör så? Jag gör så. #no heaven for me

hej, jag har börjat twittra som eken5. Kanske är detta bara tillfälligt men just nu har jag inget behov av bloggen. Konstigt det där, hur man kan växa ifrån varandra. Eller jag vet inte, kanske är det vad vi har gjort, kanske är det bara en kortvarig brejk. Följ mig gärna på twitter tills jag är tillbaka här igen. Det är ju en beige variant av bloggande och jag är lite emot det egentligen men samtidigt kan jag inte blogga om jag inte har ngn inspiration. Lovar att ropa till så fort inspirationen kommer tillbaka! Vem vet, jag kanske tom kommer sakna er? som sagt, det här kan mkt väl vara en tillfällig bloggsvacka. kärlek till er alla!

Vilken sjuk glädje. Sjuk sjuk sjuk glädje! Men Herregud va vi fick slita för det, två veckor i gruvan, ett jädra hackande och en enorm insats från varenda kotte. Då blir det såhär till slut, man står där som vinnare. Det kostar men vi är beredda att betala priset. Hade vi inte varit i gruvan hade den här segern inte varit hälften så skön, gotta loooove the mine.