det kommer
jag ska dra videostoryn men det kräver lite ansträngning så tills vidare får ni nöja er med ett par lättare inlägg.
Klockan på 6.15 idag, 07 var det wetwest pass. Fantastiskt jobbigt och grym start på dagen. Äntligen är jag tillbaka efter halsont. Jag går in i mig själv när jag kör wetwest och letar symbolik i allt runtomkring. Den här bilden:

"endast lek" varje gång jag sprang mot den så tänkte jag "endast till för L.Ek= jag ska äga den här bassängen", jag ska vara bäst, jag ska äga de där jävla motståndarna som plaskar runt bredvid mig". Jag kände mig sjukt ball och som en riktig krigare tills jag höjde blicken mellan intervallerna och såg hej liten tant till höger och hej liten tonåring till vänster. Dessutom log liten tant till höger och det tog på något sätt udden av viljan att äga den lilla tanten. Nästa intervall krävde ny symbolik, tittade på numret på banan som jag sprang på och såg att jag var på bana 2. Bana 2, andraplats i allsvenskan. Jag tänkte på vilken bana jag ville vara på nästa år och det gav mig lite energi och aggression till att köra på sista intervallerna också. När det var dags för "styrkeövningar" i vattnet skulle vi ställa oss vid kanten. Liten bit bort från där jag stod var det 10 målat med svart färg. Alla bra spelare har haft nummer 10 så jag försökte närma mig 10 för att jag skulle ha den rakt framför mig när jag körde mina övningar. Det var lite knepigt för det krävde att jag liksom knödde mig mot mannen som stod närmast tian och sen att jag långsamt styrde bort honom från platsen så att jag kunde ta över. Jag tog över 10an till slut och det kändes bra. Jag ska ju trots allt bli en bra fotbollsspelare och det skulle inte han.
matchanalytikern
alltså det är för sent för att jag ska orka skriva hela storyn om min framgångsrika men ack så korta karriär som "matchanalytiker" för f18 landslaget. Jag lovar att dra den för er imorrn. Så länge kan jag bara säga: Hur kunde jag veta att ngt sånt här skulle hända? hur kunde jag trots att jag visste inte förhindra det? Iallafall, idag skulle vi lämna in kläderna som vi har lånat under de här dagarna och när jag kommer in i kläd-rummet där det ligger små högar med alla olika plagg så kliver klädansvarig fram till mig och säger: Sen lunch har det hängt en overallsjacka (nu var klockan 00.00 ) därborta på stolen, ngn som hade glömt kvar den och nu när vi skulle lägga den i klädhögen så hittade vi det här:

Och där var man avslöjad. "matchanalytiker och ledare" igår, nollkoll ek idag.
sliten igen

Styrkepass och jogg imorrn och sen dubbla flåspass på fredag, 07.00 wetwest och sen intervalllöpning på eftermiddagen så hoppas jag på att kroppen känner sig laddad och återhämtad inför helgen.
föreläsning

Nästa vecka

det krävs mod

fantastiskt nöjd

sammanfattning av senaste veckan

Ibland när jag är ledsen och låg så tror jag att det är bäst att vara ensam, inte drabba någon och inte drabbas av någon. Varje gång jag vaknar upp ur den bubblan så hajar jag, nästan som en ahaupplevelse every singel time: Aha, det är ju för fan det här livet handlar om små möten med andra människor. Senaste veckan har jag fått båda delarna, ont i halsen har gjort att jag har varit isolerad men dagarna utan halsont har jag träffat människor , lunchträff,jobbmöte, telefonsamtal, bio, fika, middag, bollande i regn och bara vara och hängt med när människor jag tycker om gör vanliga saker. så fint va man lär sig av andra människor och hey va roligt det är.
Sjukt löjligt inlägg det här: Det är en sån självklar pryl och jag skriver som om det var jag som kom på det, gör att det blir typ pretentiöst (vet inte exakt vad det ordet innebär men det kändes som om det passade in här). Jag skriver det ändå för efter varje möte den här veckan så har jag liksom bara bubblat upp på något skönt fucking sätt. Mer människor åt folket!
seg jävla dag


vem är jag?

-Ja hej jag undrar om ni kan fakturera Porthälla gymnasium för 6 st våtvästar?
Får en blick tillbaka och sen: jamen har ni ingen lärare med er? tror det blir svårt om ni inte har det.
- Ja det är jag det, det är jag som är läraren.
sammanfattning: Jag går alltid ifrån simhallen med frågan "vem är jag?" är jag en kille? en tjej? en lärare? en lärarinna? kanske en simpel gymnasieelev?
ont i halsen

just nu komiska situationer
just nu är det många komiska situationer som uppstår härhemma. Per som är den duktiga av oss två håller på och rensar i lådor.
- Lisa, nu får du komma och gå igenom dina grejer här, vad som ska slängas och vad som ska sparas. Det som ska slängas lägger du i kistan och det som ska sparas lägger du i lådan därborta.
jag reser mig ur soffan och kommer in i sovrummet där per jobbar med med utrensningen. Jag tar en snabb titt ner i kistan med saker som per anser ska slängas och ser den här:

-MEN HALLÅ!!! Vad är det här? en grym fotboll med Puyols autograf. Ska den ligga i slängkistan?? Jag räddar fotbollen och fortsätter leta i slängkistan. Per säger: men du behöver inte kolla mer i den kistan, det är bara skit där i! Jag: hur ska jag kunna lita på det när en grym fotboll med Puyols autograf låg där?
Konstaterar efter några minuters intensivt letande att per hade rätt den här gången, inget mer av värde i kistan. Så går jag på högen som per ville att jag skulle gå igenom, första jag tar upp är den här:

Kollar knappt på den, säger bara "ful nalle, släng!" och kastar den i kistan. Att jag tar såhär snabba beslut när ngt ska slängas är ovanligt. Då säger Per: vet du vem du fick den av? och jag svarar: tror det var av min kompis stefan? Per: nej, det var av mig, jag vann den åt dig. Jag: jaha...oj..okej men den har gjort sitt.
Därefter hittar jag tre andra nallar i högen. De här vill jag spara! mjukisdraken fick jag av jompa, den betyder mkt för mig, den vill jag ha kvar.

Sen avslutar jag med att behålla en liten minidräkt med brasseronaldo, pins från alla lag i spanska ligan och sen när jag ska vända mig om och gå ut ur rensarrummet så välter jag en av pers sparasaker:

En tupp i porslin. Eller det var en tupp i porslin innan jag slog omkull den, nu är det en huvudlös tupp. OJ, skulle du spara den här?
Tur man har världens bästa kille.
skogspromenad

11 timmar

slet eeeeen

Svår kombo för kör kör kör kräver att man just kör utan att tänka när man är mitt i träningen. Felet Tidigare år har varit att jag har glömt att sätta på hjärnan när träningspasset är över. Det blir skitdumt för då blir man skadad, kan inte tillgodogöra sig träningen, får ingen utveckling och den fina känslan grumlas ner av massa ledsna känslor över att man är skadad, övertränad, presterar dåligt...
SÅ sammanfattningsvis: Nu njuter jag av att vara trött i kroppen men är förbannat noga med att vila och gör allt jag kan för att vara en bra lyssnare till denna gamla kropp. Jag är ganska stolt över insikten, mindre stolt över att det tog ca.20 år att komma på den men bättre sent än aldrig.
lil bro






nu är vi på gång här på karl gustavsgatan

pers kommentar när jag skrev det här inlägget med rubriken "nu är vi på gång här på karl gustavsgatan": Vad ska du skriva om oss nu? Jag: Om oss? Per: ja, du har ju skrivit "vi". Jag: aha, du menar så. nej jag syftar på mig själv , jag skrev bara vi.
bro and sis in the big apple
Nu väntar jag bara på bilden av den amerikaniserade morsan också. Family OAK going US and A.



gränsen för hemmagjord?

fin dag

07.00 var jag på "funktionella gruppen träning" hos sjukgymnasten. Riktigt skönt pass att börja veckan med, konstaterade att jag inte är speciellt mjölksyratålig men jag har ju tid på mig att fixa till detta. Innan hann jag ut en kortis med uffe och efter passet åkte jag hem och tog ut djuret ytterligare en kortrunda.
10.00 Möte med skolan, ett litet glädjemöte och första gången som jag såg mina arbetskamrater sen i typ juni när jag drog korsbandet. Eftersom jag var där som en som har blivit av med både korsband och farsa så sattes det ingen press när det gällde att fördela arbetstid,det fick till slut per att reagera eftersom han lever med mig och vet att jag iofs har tappat korsband och farsa men också vet att jag inte ligger i fosterställning hela dagarna. Eller vissa dagar men inte alla dagar. "Men va fan, Lisa då? hon har ju inte blivit uppskriven på några tider??" Ett uttalande som bemöttes med tystnad från de andra icke pressande och härliga kollegorna. Men om vi ska vara lite allvarliga så var det roligt att träffa dem igen,mkt skratt.
Efter mötet tog per och jag en lunch på focus och sen begav jag mig ner till valhalla för att träna fotboll med mig själv.
Palmis ringer när jag ska ut på planen och när jag frågar om hon har lust att komma ner och spela fotboll på valhalla så frågar hon 1) Vilka är med? och får svaret: Just nu är det bara jag. 2) Jag har inga kläder? och får svaret: Det kan vi nog fixa! Bara palmis nöjer sig med de svaren. Palmis är så galet enkelt att få med på saker, det är lite därför jag tycker om henne. 15 minuter senare står vi i pissregn och en blåst som gör att vi inte hör vad den andra säger fast vi bara är 5 meter från varandra. Var 15e minut byter vi sida för annars gör det för ont i det örat som är mot blåsten. Efter 30 minuters passande känner jag ett lugn i hela kroppen och jag skriker allt jag kan till palmis genom blåsten: VILKEN TERAPI DET ÄR ATT STÅ SÅHÄR! och får svaret: JAG VET!!! SÅÅÅ ROFYLLT!
Det är verkligen en fantastisk terapi. Speciellt när det blåser regn in i örat för då känns det som om träningen är extra värd. Efter en dryg timme på planen känner jag att lårmuskeln börjar bli lite sliten och kall eftersom det är svinkallt ute och dessutom j-igt blött och som den kloka spelare jag är så kliver jag då av planen.
Dusch , fika med per, samtal från morsan och rapport från familjen som är i NY och nu hänger jag med uffis i soffan.
Så sjukt bra dag. Tack för den!
bio i fredags

fira 4 månader

ngn som har tips?

lite mkt förändring nu..
Tror både uffe och jag känner att det är lite väl många förändringar de senaste dagarna. Inte utan att man känner sig lite naken.....


jag veeeeet
jag veeeet, jag måste sluta med de här tråkiga naturbilderna MEN här kommer de sista, tagna från bussen igår.



VILA

Roligaste stunden
Det var inte längesen det såg ut såhär:

och såhär:

MEN NU SER DET UT SÅHÄR (nästan, jag är lite äldre och lite mer påklädd):

budgivning!
Uffe och hans verk i vår lägenhet:

Jag har varit borta från per hela dagen så innan han lämnade mig på valhalla imorse gav han mig ett par visdomsord på vägen: Lisa, det är ingen tävling! och ring mig om du behöver tips. Inga problem svarade jag glatt, jag ska vinna den här lägenheten åt oss älskling!!!! I am a fighter! smällde igen bildörren och såg per mima: INGEN TÄVLING!!!!!!
Så drog budgivningen igång via sms. Jag börjar med att ge ett bud. Får ett sms skickat till mig med texten "NG har lagt xxxkr". Jävlar tänkte jag, NG la samma som jag, jag höjer rejält så jag skakar av mig fucking NG. Höjer och får ett sms med texten "NG har lagt xyx kr". DÅ inser jag att det nog är jag som är NG så jag skickar sms till mäklaren "är det jag som är NG, trodde jag var EK". Får svar: Du är NG, det är ditt alias. Kanon, jag har budat mot mig själv. Den tävlingen är svår att vinna.
Fortsätter med att läsa fel. Tror att ngn har lagt xx500 000 men de har lagt xx350 000, jag missade liksom trean. SÅ jag tänker att jag ska höja rejält, med 100 000 för att vinna en gång för alla. Skriver "xx600 000kr lägger jag". Får tillbaka av mäklaren: skrev du rätt? är ditt nya bud xx600 000??. Varpå jag skriver tillbaka: haha..oj, nej,,,jag skrev fel, menade xx400 000kr..haha....ledsen över att jag är lite förvirrad:-)
Nu fortsätter budgivningen imorrn. Spännande det här.
hittade en gammal vän

visning

svårt att komma bakom solen
Idag kände jag mig låg när jag var ute med uffe så jag tänkte att jag skulle gå så nära solen jag kunde. Insåg att det är svårt att komma närmre solen även om går rakt mot den. Jävla oflyt ;-) Hade helst velat komma bakom den men fick nöja mig med att vända på en kulle. På kullen hade ngn målat italienska streck och jag tänkte att om farsan är i himlen så pratar han nog flytande italienska nu.


ny app

walpie visade mig en ny app på iphonen. Eller den är inte ny för vanligt folk men ny för mig. Man kan göra det man vill svartvitt, lite kul.
efter tråk...
Efter jobbigt kommer alltid tummen upp. Nu gäller det bara att vänta ut tråkigt och vänta in
tummen-upp-tider....



så ledsen

lite bilder från en grym helg
CHAMPIO LEAGUE TÅRTA


Festen gick lite över styr....

Jag veeet att jag tjatar men solen är helt otrolig, så galet ball, märkligt att man inte har lagt märke till den tidigare..Såna här bilder tar jag flera gånger varje dag. Enformigt? japp. Ovärt? Nope.


Uffe posar på söndagspromenad

GRYM HELG!!!
specialbeställning

det är mycket nu

good as it gets

ett par palmisdagar

celebrate life

härligt trött

två tunga hundpromenadsskador
Nu på morgonen har jag fått två tunga hundpromenadsskador. Läget är stabilt men irriterat. Först ett sånt smalt koppel som uffe drar så att det skär in i mitt ben, skönt bränn-skär. Därefter kommer vi till en stor hund med en gigantisk gren som pinne. Uppskattningsvis dryga metern är stocken som hunden bär runt på.
"nejmen har du en sån stor pinne" säger jag till hunden. Hunden ser nöjd ut. Sekunden senare börjar uffe jaga hunden och hundens stock, hunden springer förbi mig och träffar med full kraft med grenen på mitt blygben.SÅ j-a ont!!!!!!! Nu har en mindre svullnad uppstått. Oj hur gick det där ? frågade ägaren. och jag svarade svenskt (?) Iiiiiingen fara alls!!! Sa jag att Jag är extra överkänslig just precis där sen jag opererade min magmuskel för 5 år sen.
styrketestad

kramträning

Kramsvårigheter

SÅ vi kramas inte så mkt. När jag flyttade till Göteborg och mina nya vänner insåg mina kramsvårigheter så bestämde de sig för att att träna upp mig och i den skolan har jag nu gått de senaste 6 åren. Nu kan jag kramas men jag har fortfarande problem att känna av situationer och känna av NÄR jag ska ta första steget och krama någon. Oförmågan att känna av leder till de mest lustiga små situationer. Jag har sagt hejdå till folk som jag inte kommer träffa på ett halvår och som jag har umgåtts med varje dag och fast den personen tar första steget fram så säger jag "hej då, ha det så bra" och ger dem i Bästa fall en vinkning. När jag har lämnat platsen ensam har jag inte reflekterat över det men när jag har haft en annan kompis med mig så har hon reagerat starkt. "Vad gjorde du???? varför gav du henne ingen kram???? hon tog ju tom ett steg fram Lisa, du måste ju ha sett det????? herregud, du är en förlorad kramare.....
Fler bilder från igår
På väg till begravningen, taget från taxin:

Brorsan fixar lite innan begravningen:

Ett stort hjärta som symboliserar morsan och 3 små som symboliserar oss barn:

Jag fick en mugg som Camilla hade tryckt till mig, redan favoritmugg. Lyckades tappa den i trottoaren idag utan att det hände ngnting med den, hur stor är den chansen? Jag är blev skitskraj men inte en skråma:-)

borde det inte finnas ett stopp?


hoppas du är nöjd farsan




jag kör en egen stil...

Slit på som om varje liten övning är helt avgörande för när du får spela fotboll igen. Förvänta dig ingenting när det gäller stegring av rehaben , träna som om det inte skulle komma någon stegring för då blir du tacksam när stegringen kommer. Sist men inte minst, tjata och gör hål i huvet på sjukgymnasten så att du får göra så mkt som möjligt så tidigt som möjligt. Kombinationen "förvänta dig ingen stegring och tjata järnet för att få stegra " är svår och behärskas bara av oss riktigt erfarna rehabbare. Knepet är att tjata och argumentera övertygande och samtidigt inombords plocka ner alla förväntningar på att man är redo för ngnting iöverhuvudtaget. Blir ännu knepigare när man väl har tjatat hål och får igenom stegringen, då gäller det att ställa om "förvänta dig ingenting" till "ja men det är väl klart att jag är redo för bollträning". För att klara av detta steget räcker det inte med att vara en erfaren rehabbare, här bör man även vara en lömsk och manipulativ människa.
imorrn
