-EKEN på äventyr- häng me!

Jag tror ju att farsan är med hela tiden. Kommer hem til morsans lägenhet, har fikat, sätter mig i soffan och BAM jordens dubbel regnbåge. Farsans sätt att säga grattis på födelsedagen. Senast jag såg en sån fet regnbåge var samma dag som farsan somnade in för drygt ett år sen. Jag tror han säger att han är med. Eller jag vet att det är det han säger.

Eftersom det är min födelsedag är jag på ett strålande humör och skrockar glatt hehehe när per spiller ut mitt sista kaffe. hohoho.. Alla ska meeee!!!!

Idag skulle vi bryta av med innebandy istället för fotbollsträning, eller ja så hette det i kalendern. Kommer till valhalla och förstår att initiativtagaren Torbjörn är sjuk och att INNEbandyn aldrig var tänkt att genomföras inomhus utan på valhalla konstgräs. Så vi gick från innebandy till att spela med klubbor och tennisboll på konstgräset, reklamskyltar som mål och sen kan ni lägga till en rejäl storm och fotbollsskor. Om ni får för er att spela denna sport så har vi nu givit den ett eget namn "Torrboll" efter vår tränare. Det var faktiskt riktigt roligt so try it kids, try it! Det var mycket snack innan träningen, folk testade klubbor inne i omklädningsrummet, gick in och bytte skor från jogginpjuck till fotbollsskor för att få bättre fäste och det vart ett jädra hulabalo innan vi kom igång. Precis innan första matchen blåses igång så skjuter sempan in bollen under planket och den försvinner för att aldrig komma tillbaka. Då och där, efter upprepade försök att få ut bollen såg det ut att bli en enormt antiklimax Men så kommer ass coach crille plötsligt ner från kansliet med en ny tennisboll i handen och tada, kvällen var räddad!

Eftersom det här är en bred blogg (mode, mat, sport, djur, natur,hittar-tekniker m.m.) så kommer här en bild på två skåp som jag och Per har köpt för att få "omklädningsrumskänslan" hemma. Och för att vi tyckte att de var balla. Jag hade flyt, på ett av skåpen fanns min siffra påklistrad så nu känns mitt andra hem på erik dahlbergsgatan ännu mer som mitt första på Valhalla. Glädje gott folk, glädje!!

Jag kommer tillbaka från gymmet och har ett missat samtal från lilla walpie. Ringer upp och hon berättar att de har tappat bort sin nyckel till rummet. (de = Olivia och Anna "gräset"). Eftersom jag ofta tappar saker så har jag försökt vända det till ngt positivt genom att göra mig ett namn som den som är expert på att finna saker. Mycket roligare att få uppmärksamhet som "hittaren" än "tapparen", dessutom har jag varit tapparen i hela mitt liv så jag behöver en ny utmaning. Jag blir uppjagad över samtalet eftersom det ger mig en möjlighet att förstärka min identitet som "hittaren- hon som hittar saker". Förstår också att de är desperata eftersom de ringer och ber om mina tjänster och det gör uppdraget till en utmaning.

hey hey hey här kommer en liveblogg från piteå. Bloggen tar ett helt nytt grepp och börjar liveblogga från stora händelser. Först en bild på mig just nu, kan ju säga såhär "inget gott som ite har ngt ont med sig". Min Toblerone stjärnvinst har redan givit en bitter eftersmak:

Det går bra nu kompis! Vart på Liseberg me några i laget och kommer hem med den stjärnvinst toblerone 2kiloooo, det går bra nu! Hur mycket jag satsade? nja, per och jag la väl 250 spänn på chokladhjulet men skit i det, det har man glömt när man vinner. Så nu testar jag min fuskpäls, käkar toblerone och glider runt med den stora tobleronekartongen i famnen. Letar efter bling-bling men jag har j inga sånna smycken hemma. Ska nog sätta på lite tung hiphopmusik. Vem skriver så i ett ord: Hiphopmusik? jag gör det. Imorrn åker vi till Piteå med laget för att spela fotboll. För ett år sedan satte vi in pappas dödsannons och jag sprang intervaller UTAN boll på valhalla. Kontraster. Allt är föränderligt därför njuter jag allt jag kan av att sitta här i soffan och trycka toblerone och bara känna att jag mår bra nu!

Jag har köpt en fuskpälsjacka. Per tycker den är för mycket.  Jag tycker att det är just det som är det roliga med den, den är för mkt. Om man har den till finkläder så blir den lite lyxig och har man den till slitna kläder så blir det mer "knarkarstilen" som jag tycker är väldigt fin. Japp, så blev det här en modeblogg också.

Jag har surfat runt på massa bloggar och insett att min är beige. Jag ska börja lägga upp mer bilder, inte bara på fotboll utan på kläder och prylar som jag tycker är fina. fina saker helt enkelt. Igår vann vi mot Jitex i derby, det var fint. Här ett par bilder lånade från Per Montini.

Jag har upptäckt , eller förresten jag och jag, det är knappast jag som har upptäckt detta men jag har upptäckt det för mig själv: att man ska samla på trevliga möten. Möten och samtal, korta, långa, djupa, ytliga, sånna ska jag samla på. Som ett led i mitt samlande drog jag nu ikväll iväg till Alingsås för att få träffa människor inkl. Pia Sundhage. Insåg kl.18.53 att Pia skulle ha föredrag i ALingsås kl.19.00 så jag fick köra i racerfart för att hinna uppleva ngt av föreläsningen. Racerfart med lemarc och dean martin i cdspelarn. Det var ett fint litet möte med Pia och med lite annat blandat folk som jag kände igen från blandade sammanhang. Hörrni, Fan va kul det är med mänskliga möten!

Igår ett år sen farsan gick bort , pappas årsdag. Match mot Djurgårn på stadion och innan matchen promenad i lill-jansskogen. Vi gick till exakt samma ställe som jag var på för ett år sedan och jag tog ett foto vid trädet där jag såg den största regnbåge jag har sett, bara timmar efter att pappa somnade in. Ska lägga upp träd-fotot på bloggen vid tillfälle , båda bilderna, 1) 4e juli 2010 , 2) 4e juli 2011. Det var en svintung förlust igår men jag är glad och tacksam över att jag kunde spela fotboll och över att jag mår så mkt bättre än jag gjorde då , 4e juli för ett år sedan. Glad över att jag kunde spendera gårdagen med familjen, fotbollsfamiljen och med mina bästa vänner som var på plats på stadion. Det var bra, livet går vidare. Ja livet tar många vändningar hörrni, fotbollen också.

Många är det som tycker till om att Umeås unga Sofia Jakobsson ska åka till Ryssland och spela fotboll fram till Juni 2012. Jag blir lite trött när jag lyssnar på alla dessa förståsigpåare och vill därför ge en spelares bild av Sofias val.

Annars då? jo tackar som frågar, det rullar på. Augusti var en bra månad med 5 matcher och lika många segrar. 5 "dagen efter vunnen match" och 5 "Dagen före match träning", 5  matchdagar. Totalt 15 dagar med hej hej hej jag är glad känslor.

Inte ens jag och Per är så tråkiga. Här är ett plagg som skulle kunna funka:

Om två veckor lite drygt ska jag och Per på 30-årsfest med 80-90-00-tema. Helt otippat att både per och jag kan under säsong. Vi har kommit på vad vi ska vara så nu provar jag kläder härhemma, kuligt faktiskt. Jag lägger upp en sneakpeak så kan ni ju gissa vad jag ska vara. Ni som redan vet men säg inget dååååå..Nu är det inte säkert det blir just de här kläderna, testar olika för att hitta den perfekta känslan. hoho...

När jag sitter härhemma i lägenheten i mina återhämtningsbyxor, lyssnar på regnet som smattrar, dricker en kopp kaffe och väntar på att Milan ska spela på duken på väggen så kan jag inte låta bli att tänka "det är alltså på det här sättet det funkar? Livet håller på och försöker ge tillbaka lite grann för ett jävligt tungt 2010. Jamen tack då!

När jag lirade hockey så spelade jag tillsammans med "empa". Vi hade stött på varandra innan jag började i AIK för hon hade lirat i samma pojkserie som jag och eftersom det var ont om tjejer så kände man till varandra. Empa och jag var lika på många sätt och vi spelade backpar tillsammans, hon med nummer 5 och jag med nummer 4. Vi kom på att vi fyllde år på samma dag, födda 15e september 1982. Coolt tyckte vi. Vi kom på att hennes mamma hette Lena och min också. Vi kom på att hennes mormor hette Karin, samma som min. Svincoolt tyckte vi. Så det sjukaste, jag bodde på stellavägen 14 i Järfälla, empa bodde på andra sidan stan , på Stallvägen 14 i täby. Hur sjukt är inte det? SÅ SJUKT! För några år sedan gick empas pappa bort, förra året gick min pappa bort. Även fast jag inte träffar empa speciellt ofta nuförtiden så känner jag ett speciellt band till henne. Jag tycker det är ballt jag. Riktigt ballt.

Lillebror är i alaska och fiskar tillsammans med min farbror och ett par av pappas gamla jobbarkompisar. Svinballt ställe är de på , man måste alltid ha med sig pepparsprej när man går ut för det finns så mkt grizzlybjörn. Sprayen är stor som en hårspraysflaska och sprutar 10 m, mao inte läge att köra pepparspray-practical-jokes med den. Hursom, när man har blivit av med en familjemedlem blir väldigt rädd om de man har kvar så när brorsan ringde och berättade om grizzly, stora forsar och total ödemark så kände jag lite "men å va kul" och ganska mycket "men va fan, de där låter farligt!" Så ringer det från min farbrors nummer kl.09.00 på fredagmorgonen. Jag hinner inte svara utan går upp och ser "missat samtal". Blir svinskraj. NU HAR DET HÄNT NÅGOT! fan om brorsan har blivit uppkäkad av en grizzly, jag orkar inte det. Fan också, fan pckså. Ringer upp och brorsan svarar och min första tanke är  "yes, han lever!" HAR DET HÄNT NÅGOT? flämtar jag fram på bästa morsanvis. -nja, jag har tappat bort mitt pass. ÅÅÅ va skönt! blir min reaktion. Tappat bort passet, det händer ju alltid i vår familj. - Ja, eller det blir ju lite problem eftersom vi sk åka hem imorrn och hela fiskelodgen har varit ute och letat efter mitt pass utan att hitta det. Dessutom är det 2,5 timmar till närmsta by så vi kan inte gå in på nätet eller komma i kontakt med nån ambassad eller nåt sånt, det är ju knappt täckning på mobilen här. Jag känner mig uppriktigt glad. Dels för att det inte var något värre men också för att lillebror är så pappa och det gillar jag.